En av de så kallade nätdrogerna, fentanyl, har de senaste åren blivit ett allt större problem. Drogen ledde 2016 och 2017 till över hundra dödsfall. Men statistiken för första halvan av 2018 visar en kraftig nedgång av dödsfallen kopplade till samtliga varianter av fentanyl, enligt Rättsmedicinalverket. Det finns goda grunder att anta att nedgången hänger samman med vårens uppmärksammade rättegång som i maj slutade med att två bröder som sålt drogen dömdes för grovt vållande till annans död.
Brödernas fängelsestraff blir fyra år respektive fem och ett halvt år. Södertörns tingsrätt kunde koppla åtta dödsfall över hela landet till gärningsmännens försäljning via nätet. Man kunde även styrka att bröderna känt till drogens dödlighet, vilket gör dem skyldiga till så kallad medveten oaktsamhet.
Just svårighet att styrka uppsåt hos fentanyllangare har i andra fall gjort det svårt att döma någon till längre fängelsestraff. Gärningsmännen tror, eller hävdar att de tror, att det i själva verket handlar om en annan, mindre farlig drog. Ett annat gissel i frågan har varit att narkotikaklassningen av preparaten legat på efterkälken – när en variant av fentanyl kriminaliseras görs små ändringar i drogens kemiska struktur för att komma runt lagstiftningen.
När de åtalspunkter som ligger närmast till hands vid drogförsäljning inte fungerar erbjuder dock juridiken andra möjligheter. En sådan är just brottet vållande till annans död, som i fallet med de två bröderna kunde styrkas. Även då var de fentanylvarianter som orsakade dödsfallen inte narkotikaklassade vid tiden för åtalet, men gärningsmännen kunde alltså trots det fällas i tingsrätten och dömas till längre fängelsestraff. Effekten blir att tillverkare och försäljare inte längre kan komma undan genom att justera preparaten, och därför blir marknaden inte lika attraktiv.
Domen i Södertörns tingsrätt är på många sätt ett genombrott, men det är inte första gången fentanyllangare dömts för vållande till annans död. 2003 fick en man i Sundsvall tre års fängelse för samma brott. Det må vara länge sedan, men det är anmärkningsvärt att en åtalspunkt som tidigare visats möjlig att använda på fentanyllangare först 2018 låg till grund för ytterligare en fällande dom. Detta trots de senaste årens många dödsfall.
Att de båda bröderna faktiskt dömdes till kännbara straff berodde på att åklagaren vågade åtala för en annan gärning än den som låg närmast till hands. Det visar att onödigt höga hinder finns i rättssystemet.
Åklagaren ska i regel vara säker på att åtalet leder till fällande dom, vilket gör att många undviker att pröva mindre självklara åtalspunkter. Det finns en viss logik i det, till exempel att åtal inte väcks på för svag grund för att spara pengar för statskassan. Men fentanyldomen visar att rättssystemet kan uppnå positiva samhällseffekter när mindre upptrampade vägar prövas. Förhoppningsvis leder det till en översyn av reglerna för när åtal får väckas så att fler åklagare vågar göra just det.