"Den socialdemokratiska regeringen och S-ledda regionen i länet kan inte visa hur 55 miljoner i länet, och två miljarder i landet, lett till mer eller bättre förlossningsvård."
Det finns en anledning till att regionvalet kallas det dolda valet. Många väljare röstar utan att egentligen veta vad man röstar för.
Inte heller är det lätt för väljarna att veta vad man röstar på. Inom politiken är skillnaderna otydliga. Programmet visar på ett tema där partierna överlag tycker väldigt lika, och där oppositionens förslag, yrkanden och ställningstaganden i mycket liten grad avviker från majoriteten. Frågan som uppstår är vad vi ska med regionerna till, eller framför allt regionpolitikerna, om man ändå sitter och tycker lika om det mesta.
Kalmar län synes enligt programmet få godkänt i hur aktiva regionpolitikerna i oppositionen är. Åtminstone jämfört med resten av riket. Men på många håll får man en uppfattning om att det är ett maskineri som snurrar på mest för sin egen skull. En organisation för ömsesidiga ryggdunkningar och utbetalningar av ersättning till varandra.
Av granskningen framgår även att av de 5,5 miljarder som regeringen skickat i statsbidrag till regionerna för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa så har drygt en tredjedel av pengarna inte redovisats. Likaså i region Kalmar. Där är det 55 miljoner som man inte kan säga vad de använts till. Enligt Centerpartiets regionråd kan de gått till vikarier, it-tjänster och kommunikation.
Risken är uppenbar att statsbidragen används lite hur som helst. Och läggs på de hål som finns i respektive region. Eller på det som känns bra att satsa på för stunden när regionen råkar ha en hög med pengar som behöver förbrukas. Med andra ord riskerar statsbidragen att dölja och dessutom stimulera bristande ledning och ekonomisk inkompetens inom regionerna.
Om man inte vet vad pengarna går till kan man heller inte veta att de gör vården bättre. Socialminister tillstår i programmet att man inte kan veta om vården blivit lika bra även utan de här pengarna.
Det illustrerar det faktum att det inte finns något givet samband mellan mer pengar och bättre vård. Den socialdemokratiska regeringen och S-ledda regionen i länet kan inte visa hur 55 miljoner i länet, och två miljarder i landet, lett till mer eller bättre förlossningsvård. Det borde störa dem. Men det är oklart hur mycket de påverkas. I den socialdemokratiska retoriken är mer pengar alltid en given lösning på brister i vården. Granskningen är dock en nyttig insikt för väljarna att lägga på minnet när valfläsket sprids och löften om mer pengar presenteras som lösningar på allehanda problem.
"Det finns en anledning till att regionvalet kallas det dolda valet. Många väljare röstar utan att egentligen veta vad man röstar för", konstaterar ledarskribenten.
Som Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, nyktert påpekar i programmet är den dåliga kunskapen bland väljarna och den politiska likriktningen ett demokratiskt problem. ”Vill man ha en annan sjukvård så finns det ingen att rösta på. Finns det inget alternativ så är det lika bra att stänga ned de här valen.”
En lösning är såklart att lägga ned regionerna och flytta ansvaret till rikspolitiken. Men om vi ska ha kvar regionerna så visar det här starka skäl för att splittra upp valdagarna mellan kommun-, region- och riksdagsvalen. Ett separat val för regionerna ger mer information och ställer högre krav på väljarna, vilket i sin tur leder till högre krav på regionpolitikerna och ledarskapet över vården. Slöseriet och liknöjdheten inom regionerna behöver hur som helst brytas.