Vissa förslag var nya. Som åtgärderna för att enklare utvisa dömda brottslingar och utländska medborgare som inte är dömda för brott men som rör sig i kriminella miljöer. Många andra förslag har M drivit en tid, som tillåtandet av anonyma vittnen och dubbla straff för gängbrott.
Alla förslag som nu haglar för att bryta den farliga våldsspiralen kräver en svår balansgång. Gängens makt och återväxt måste brytas, samtidigt som rättssäkerheten inte får sättas åt sidan. Särskilt viktigt att ta i beaktande är att de åtgärder som införs för att enklare bunta ihop och låsa in gängkriminella med tiden även lär komma att användas i andra fall. Har väl en dörr öppnats – som med anonyma vittnen – finns en stor risk att de börjar dyka upp i alla typer av rättegångar. Det kan i värsta fall leda till Kafkaliknande situationer där oskyldiga ställs inför domstol i allt från jakt- till ekobrott utan att veta vem som kommer med anklagelserna – och om de kan ha motiv att anklaga på falska grunder.
Ett annat uppmärksammat M-förslag var det att det ska bli lättare att omhänderta gängkriminellas barn, för att brottslighet och socialt utanförskap inte ska gå i arv. Det är enklare sagt än gjort. Genomförandet kräver stora resurser för omvårdnad och för att hantera de kriminella släktnätverk som lär gå oerhört långt för att få tillbaka sina barn.
Särskilt ett av M-förslagen kritiserades under torsdagen för dess rättssäkerhet. Det om att överväga att utlänningar som finns i svenska kriminella miljöer ska kunna utvisas redan innan de begår brott. Det paradoxala är att det förslaget är långt mer underbyggt än exempelvis anonyma vittnen – men det är ändå utvisningarna som kritikerna skjuter in sig på.
Under senare tid har det allt oftare höjts varningar för att gängbrottsligheten är systemhotande. Det gör att det finns goda argument för M:s hårdare tillämpning av befintlig lagstiftning, som utan dom möjliggör utvisningar av utlänningar som hotar rikets säkerhet.
Professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell har påtalat faran med att de kriminella grupperingarna, med sitt växande våldskapital, kan vända sig mot samhället (SvD 26/3). Vice rikspolischef Mats Löfving har beskrivit släktbaserade kriminella nätverk som systemhotande (SVT 13/9). Och Linda H Staaf, chef på underrättelseavdelningen på polisens nationella operativa avdelning, har sagt att kriminella släktnätverken hotar svenska staten (Aftonbladet 7/9).
Som M-ledaren Ulf Kristersson påtalade under pressträffen finns inte heller någon allmän rätt för den som inte är svensk medborgare att vara i Sverige. Det finns således skäl att sänka tröskeln för utvisning av dömda brottslingar såväl som utlänningar som finns i miljöer av grov organiserad brottslighet och bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot. Däremot bör förslaget om anonyma vittnen återremitteras till papperskorgen.