Hela rättskedjan och socialtjänsten måste samfällt prioriteras för att undvika att människor faller mellan stolarna.

I flera år har larm kommit, från boende i förorter och rättsvårdande myndigheter, om en alltmer svårhanterlig brottslighet som letar sig ner i åldrar och över både läns- och landsgränser. Ändå har det politiska svaret i många fall dröjt eller uteblivit. På flera håll står socialtjänsten handfallen, inför den svåra uppgiften att hantera den allt grövre ungdomskriminaliteten.

Enligt en kartläggning som Sveriges Radios Ekot (10/9) har gjort så förväntas nu handläggningstiderna i många av Sveriges domstolar bli längre framöver. De fall som prioriteras ned först är ofta familjemålen. Föräldrar och barn som väntar på avgöranden om vårdnad får nu tillbringa längre tid i det offentligas väntrum. Det kan skapa en oro, som förstärker bilden av att det offentliga inte mäktar med avgörande situationer för en del familjer.

I Uppsala har en pojke, som fick det figurerade namnet Filip när fallet uppmärksammades på Svenska Dagbladets ledarsida (26/8), under månader fått utstå rent brottsliga kränkningar från jämnåriga. Trots det har inte socialtjänsten eller Polisen rått på situationen. Polisanmälningar har inte lett någon vart. Och påföljderna i den här typen av fall blir också ofta i princip obefintliga, på grund av den unga åldern på de som utför de regelbundna kränkningarna. Det här pekar på ett allvarligt systemfel.

Fallet manifesterar tydligt hur flera delar av det offentliga – Polisen, skolan och socialtjänsten, står handfallna inför en ny form av brottslighet långt ner i åldrarna. Att det över huvud taget ska falla på Socialtjänstens bord att hantera grov kriminalitet bara för den utförs av personer under 15 år går i sig att ifrågasätta.

Brottsligheten tilltar även på flera håll. Stöldligor härjar på landsbygden. I vissa områden avråds föräldrar från att låta sina barn gå ensamma till fritidsaktiviteter. När rättsstaten ska tampas med den utvecklingen kommer andra mål att läggas på hög och handläggningstiderna förlängas. Det offentligas förmåga att mota bort brottslighet såväl som att ta itu med social utsatthet framstår som urholkad, i värsta fall för en lång tid framöver.

Men – Sverige befinner sig inte i ett undantagstillstånd. Det går att vända utvecklingen. Samtidigt bygger det dödliga våldet, rånen och överfallen upp en otrygghet som slår rot hos de flesta. Därför är det oerhört viktigt att det offentliga nu prioriterar kedjan med socialtjänst och rättsväsende, för att kunna behålla ett förtroende från medborgarna. När fall läggs på hög i domstolarna och socialtjänsten upplevs stå handfallen, äventyras den tilliten. Det riskerar att skapa en bitterhet som samhället verkligen inte har råd med.