Samtidigt som det över hela landet råder brist på arbetskraft i många yrkesgrupper ökar arbetslösheten.
Antalet arbetslösa var under januari 409 900 personer, vilket är 60 000 fler än vid samma tid förra året. Största delen av dessa är fortfarande utlandsfödda. Trösklarna till arbetsmarknaden är ökänt höga, särskilt för invandrare med låg utbildningsnivå. Att till exempel inte vara läskunnig gör det näst intill omöjligt att få jobb. Men åtminstone några av dessa arbetslösa borde kunna ta arbeten där det råder brist på arbetskraft.
I synnerhet borde hantverksyrken kunna tjäna som möjlighet för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inte för att yrkena skulle vara lågkvalificerade. Utan för att de delvis kan läras upp på arbetsplatsen, snarare än att kräva en lång föregående utbildning.
Hur många yrken som saknar personal kan illustreras genom en hemrenovering. Med början utomhus, råder det brist på plåtslagare i alla utom fyra län. Boende i Norrbotten eller Jönköping kan glädja sig åt att deras hemlän är bland dessa fyra. I det senare länet saknas dock både ställningsbyggare och takmontörer så problem kan likväl kvarstå.
Att bygga om väggarna kan ta tid i Kalmar län som saknar murare, och tillsammans med Värmlands län råder det dessutom brist på målare. Väl inomhus saknas elektriker i alla nämnda län samt i bland annat Västra Götalands, Östergötlands och Gotlands län.
Även utanför hemmets väggar i det bredare samhället finns bristyrken. Kockar saknas exempelvis i alla ovanstående län. Och det saknas bland annat förare av jordbruks- och skogsmaskiner i både Norrbotten och Västra Götaland. Det senare länet har också brist på operatörer i sin stål- och metallproduktion.
För att kunna utnyttja de många arbetstillfällen som finns måste arbetsmarknadspolitiken viktas om. En fråga som vanligen ges stor vikt är att invandrare måste lära sig svenska språket. Det är visserligen viktigt för att komma in i det svenska samhället generellt. Men inte nödvändigtvis för att komma i jobb.
Många yrken kan utföras helt utan språkkunskaper. Arbetsmarknadsnytt (24/2) berättade exempelvis nyligen om en ingenjör från Etiopien som arbetade med skogsröjning under sin etableringsprocess. Han började lära sig svenska på jobbet. Språkträning bör därför ges mindre vikt som arbetsmarknadsåtgärd.
En annan åtgärd som det inte setts mycket av sedan Nya Moderaternas dagar och som bör uppvärderas är att se över stödsystemens ersättningsnivåer. Det ska alltid löna sig att ta ett jobb, även om det kräver flytt till annan ort. Slutligen bör vägen in i framför allt hantverksyrken förenklas. Snarare än att kräva formella kvalifikationer skulle vi kunna återinföra lärlingsliknande system där anställda lärs upp på jobbet. Men då såklart med lägre lön.
Vi måste få fler i arbete. En början är att se till att det finns vilja och möjlighet att ta de jobb som finns.