Mer pengar och högre krav. Så lät det när statsminister Stefan Löfven (S) och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) den 20 augusti presenterade de ökade anslag som polisen ska få. Det handlar om sammanlagt 7,1 miljarder kronor över de kommande tre åren.
Polisen har väntat länge på de pengar som regeringen nu skjuter till, enligt Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Pengarna ska bland annat bidra till bättre arbetsmiljö och fler poliser. Det ska få fler poliser att stanna då polisyrket antas bli mer attraktivt. Dessutom ska krav ställas på att polisen ska bli bättre på att klara upp brott.
Att sätta stopp för den ström av poliser som hoppar av är ett rimligt mål som flera har efterfrågat. En bra idé för att lösa problemet hade då varit att lyssna på varför poliserna slutar. Det vanligaste skälet är för låg lön i kombination med för tung arbetsbörda. Den viktigaste åtgärden torde då vara just höjda löner, och inte bara bättre arbetsvillkor och -miljö.
Löfven och Johansson antar dock att de föreslagna åtgärderna räcker för att locka fler till polisyrket, varför det ska upprättas två nya polishögskolor. Målet är 10 000 fler polisanställda till 2024. Samtidigt står så många som totalt 100 av höstterminens utbildningsplatser tomma, så steget till att fylla ytterligare två polishögskolor är långt. Polisutbildningschefer pekar dessutom på att det kan ta upp till två år innan en ny polisutbildning är klar att ta emot studenter. Målet som regeringen har satt är orealistiskt.
Att fokusera så mycket på att rekrytera nya poliser, samtidigt som fler fortsätter att hoppa av, är att använda resurserna fel. Särskilt eftersom det krävs samma åtgärder för att både tillfredsställa befintliga poliser och locka nya – nämligen högre löner och bättre arbetsvillkor. Självklart ska utbildningen vara bra, men det kompenserar inte för yrkets många avigsidor.
Ett grundläggande fel som på senare tid uppkommit inom polisen är ivern att inkludera fler grupper i poliskåren. Istället för att locka fler har de grupper som traditionellt sökt sig till polisyrket stötts bort. Tidigare inrikesminister Anders Ygeman (S) pekade i juli ut en av dessa grupper som ”män på landsbygden med militär bakgrund”. Detta i en situation då polisen behöver all personal den kan få. Istället måste regeringen inse att en breddad rekryteringsbas betyder att fler behövs från alla grupper, inte färre från vissa.
Att regeringen efter mycket om och men satsar mer pengar på polisen är dock välkommet. Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun när pengarna ska användas. Lönerna måste höjas för att den tidigare trygga basen ska säkras. Övriga önskemål från regeringen får komma i andra hand, för allas säkerhet.