Ledare: Ungdomen mår bra av eftertanke

Oro över att kunna sörja för de fysiska behoven eller tryggheten i framtiden uttrycks svagt i jämförelse med missnöjet över begränsade möjligheter att socialisera sig, resa, ta sig in i nya sammanhang, fira stora händelser och ”hitta sig själv”. 

Formuleringarna brukar gälla att man går miste om möjligheter i livets mest formativa år. Det som nu saknas men som sägs lösa allt är att få umgås, resa, festa och delta i aktiviteter igen. Först då kan man få en normal ungdomstid. Det kan däremot finnas ett värde i att utmana föreställningen om att det är storslagna upplevelser, resor, fester och andras bekräftelse som behövs för att unga ska lära känna sig själva, bygga karaktär och helt enkelt må bra. 

I en krönika om unga och pandemin skriver Amanda Broberg (11/2) att krogar är ungdomars ”vardagsrum”. Detta ska markera vilken inskränkning det är att man måste gå hem därifrån klockan 20. Detta är förståeligt utifrån att det är en kontrast till vanan, den tidigare verkligheten, innan pandemin. En omställning. Men samtalet borde också få handla om vad som är gott för ungas utveckling och vad som kan påverka deras välmående långsiktigt. Att gå tillbaka till det gamla är inte nödvändigtvis positivt.

Snarare uppstår frågan om det är begränsade möjligheter att umgås som är problemet. Unga har det enklare än någon annan grupp att umgås online: att ha videosamtal med närstående, prata med vänner online medan man spelar datorspel tillsammans, eller starta en bokcirkel där man diskuterar digitalt är mammas gata. 

De desperata ropen efter umgänge kan istället vara en flykt från att behöva bemöta sina egna tankar om bekymmer och existentiella frågor i tystnaden hemma. Människan är ofta snabb med att trycka undan obekväma tankar. Men den avskärmade tiden hemma är ett utmärkt tillfälle att ställa de existentiella frågorna, idka självreflektion och söka de svar som stress-samhället i vanliga fall inte släpper fram. 

Faktum är att de som kommit ur ungdomsåldern utan pandemi möjligen hade tjänat på ett år i avskildhet där man kunnat läsa böcker, fundera över andlighet och tro, sin egen plats i världen och att lära känna sig själv inifrån och ut istället för utifrån och in. Det är ju nämligen det man förespråkar när man förordar att hitta sig själv genom att umgås med kompisar, gå på krogen och att resa.

Personlig utveckling helt i ensamhet är kanske inte ett ideal. Men den klassiska myten om att ”ha roligt” och utvecklas i grupp med andra är inte heller svaret. Däremellan finns exempelvis goda samtal där man kan diskutera de slutsatser man nått under egen reflektion.

För att unga ska må bättre och finna trygghet i sig själva är det tveksamt om ett återupptaget festande eller resande kommer dämpa de tankar som uppstått i det tysta under pandemin. Mår man inte bra när man är ensam och det är tyst mår man definitivt inte bättre på en bar efter klockan 20 heller.