Regeringen väljer att köra över Lagrådet om undantagslagen för Cementa. Propositionen ska snabbehandlas i riksdagen och ska träda i kraft den 15 oktober. Det skulle onekligen vara allvarligt om cementproduktionen upphörde i Slite den 31 oktober då tillståndet går ut.
Ett stopp för verksamheten i Slite skulle innebära mycket stora samhällsekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser. Fackförbundet Byggnads menar att det här riskerar att bli den största krisen för byggsektorn sedan 90-talet. Därför är det en rimlig avvägning som regeringen nu gör, men det tar samtidigt emot.
Lagrådet, som granskar lagförslag, menar att propositionen bryter mot grundlagen. Det är sällan nöjt, men den här gången var kritiken utöver det vanliga. I det här fallet var det inga komplicerade omskrivningar.
Dels konstaterade Lagrådet att remisstiden var för kort för att berörda myndigheter ska kunna bilda sig välgrundade åsikter om relativt komplexa frågor kring miljörätten, EU-rätten och andra internationella konventioner. Dels anser det att förslaget strider mot grundlagen. Därtill avslutar det med att skriva att lagstiftningen skadar tilltron till det svenska rättssystemet.
Slutsatserna var inte förvånande. I praktiken är det en lag för ett enskilt företag och dessutom syftar lagen till att korrigera utgången i ett enskilt fall som hanterats i domstol.
En farhåga finns också kvar med förslaget. Det finns en överhängande risk att privatpersoner eller miljörättsorganisationer överklagar när regeringen fattat beslut om tillståndet. En domstol kan då meddela inhibition, vilket innebär att tillståndet inte kan användas innan ärendet är avgjort. Om några veckor kan vi vara i en värre situation än nu.
Att regeringen är tvungen att lägga fram en särskilt undantagslagstiftning är det yttersta beviset på att Cementa är för stort för att misslyckas. Det visar på vilka problem som kan uppstå när ett företag har en sådan ställning.
Men det handlar lika mycket om att den svenska miljölagstiftningen måste bli mer förutsägbar. Det ansökningsunderlag Cementa lämnade in till Mark- och miljödomstolen var först fullgott, men när tillståndet överklagades kom Mark- och miljööverdomstolen fram till att Cementas miljökonsekvensbeskrivning hade så väsentliga brister att den inte ens kunde utgöra grund för ett ställningstagande. Därför avvisades ansökan. Cementa är bara ett av många exempel på hur tidskrävande och oförutsägbara tillståndsprocesserna är.
Det får inte bli en vana att stifta lagstiftning för enskilda företag och det bästa sättet att förhindra det är att undvika att försätta landet i liknande situationer igen.