För om det är någonting som kriget i Ukraina har påmint oss om är det betydelsen av ett modernt luftförsvar. De första dagarna spådde de flesta experter att Ryssland snabbt skulle ta kontroll över Ukrainas luftrum. Därefter skulle regimen kunna bomba städer som inte gav upp till grushögar. Precis som den gjort i Tjetjenien och Syrien. Men så blev det inte. Ryssland lyckades inte ta kontroll över Ukrainas luftrum. Ukrainas luftförsvar visade sig stå emot. De förnekade i praktiken ryssarna tillgång till luftrummet över västra Ukraina och inte ens i öster har ryssarna full kontroll. Vad det innebär att försöka bedriva manöverkrigföring på marken utan att ha luftherravälde får de ryska soldaterna nu erfara varje dag.
Exakt vad som orsakat de ryska bakslagen i luften är inte säkert. Var försvararna helt enkelt överlägsna eller vad det de ryska förbanden som saknade tillräcklig kvalitet?
Lärdomen för svensk del är klar oavsett. Den som i en konflikt kontrollerar luftrummet har stor fördel. Ett starkt flygvapen kan förneka motståndaren tillgång till det egna luftrummet vilket skapar tid för styrketillväxt och för hjälp att komma utifrån. Om det ukrainska luftförsvaret hade brutit samman skulle landet i stora delar ha varit förlorat.
Därför finns det skäl att vara tacksam över det svenska flygvapnet. Det håller hög internationell nivå. I de utländska kommentarerna om Sveriges Natoansökan lyfts det fram som ett starkt tillskott till Natos luftoperativa förmåga i Östersjön och Norden.
Här finns skäl att sända en tacksam tanke till tidigare generationer. Att bygga ett flygvapen och hålla det uppdaterat med den tekniska utvecklingen är ingen liten uppgift för ett litet land. Att det finns ett flygvapen på plats idag är tack vare beslut som togs för årtionden sedan.
Likadant är det om vi vill att kommande generationer ska ha en nationell försäkring i form av ett flygvapen. Då måste nödvändiga politiska beslut tas i dag. För Sveriges del handlar det om att satsa mer på forskning och utveckling samt att köpa in nya robotsystem och nästa generations radarspaningsflygplan. Samtidigt behöver nya krigsförband sättas upp för att öka flygvapnets uthållighet över tid och för att återta förmågan att verka från många mindre krigsbaser.
Ekonomiskt finns det marginaler att ta av. Med 1,3 procent av BNP är vi det land i vårt närområde som lägger minst andel på försvar. När Sverige nu går mot Natos miniminivå om 2 procent kommer det finnas ekonomiskt utrymme att utveckla flygvapnet.