I juni meddelade Liberalerna i regionen att de lämnar den styrande Länsunionen, som bestått av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Partiets sidbyte gör att alternativen blir tydliga för väljarna, konstaterar ledarskribenten.
I juni meddelade Liberalerna i regionen att de lämnar den styrande Länsunionen, som bestått av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Det går att förstå Liberalernas vägval, då samarbetet inte varit optimalt ur Liberalernas perspektiv.
Liberalerna präglas av att värdera en fri och öppen debatt, såväl utåt som internt, och den interna debatten på riksnivå har under mandatperioden ibland nått och passerat gränsen för det självdestruktiva. Så ingen kan gärna anklaga partiet för att inte ha den fria debatten i blodet. Men i Länsunionen har de som litet parti fått gå i Socialdemokraternas fotspår, ett avsevärt mer toppstyrt parti. Och därmed tvingats hålla konsensus-skenet uppe, när de kanske hellre velat ha en tydlig offentlig diskussion.
"I Länsunionen har de som litet parti fått gå i Socialdemokraternas fotspår, ett avsevärt mer toppstyrt parti. Och därmed tvingats hålla konsensus-skenet uppe, när de kanske hellre velat ha en tydlig offentlig diskussion", menar ledarskribenten.
Vidare har det funnits frågetecken kring om Länsunionen lämnat information till övriga partier i regionen, i tillräcklig grad och tillräckligt snabbt. Att partierna får korrekt information är inte bara av högsta vikt för att demokratin ska fungera, utan torde vara extra relevant för ett parti som värnar fri debatt och öppenhet.
Det var en annan tid, i flera bemärkelser, när Länsunionen bildades. SD-frågan var central och regionens styre under mandatperioden har i princip byggt på att undvika att SD skulle få inflytande. Idag har SD-frågan nyanserats och Liberalerna på riksnivå har tydligt tagit ställning för att de hör hemma i det borgerliga lägret och kan samarbeta med alla partier.
Dessutom har de liberaler som en gång var med och bildade Länsunionen lämnat sina uppdrag. Liberalernas nuvarande regionråd Johanna Wyckman ärvde unionen. Men även hon är nu tydlig med att Liberalerna i regionen är ett borgerligt parti, med borgerliga värderingar, som vill driva borgerlig politik.
"Liberalernas nuvarande regionråd Johanna Wyckman ärvde unionen. Men även hon är nu tydlig med att Liberalerna i regionen är ett borgerligt parti, med borgerliga värderingar, som vill driva borgerlig politik", skriver ledarskribenten.
Liberalernas sidbyte gör att alternativen blir tydliga för väljarna. På ena sidan finns S, C, V. Och möjligen MP, om de lyckas ta sig in i regionfullmäktige igen. På den andra sidan finns M, KD och L, som nu påbörjat ett organiserat samarbete. Samt SD, vid sidan om.
Skiftet sätter också fokus på andra partier. Ett krav från L när de gick in i Länsunionen var att V skulle hållas utanför. Nu behöver Centerpartiet, om de vill fortsätta regera med S, sannolikt acceptera att släppa in Vänsterpartiet. Regionen har blivit likt rikspolitiken, och om inte endera block vinner valet med stor majoritet (vilket är osannolikt) så kommer inte både V och SD att kunna hållas utanför inflytande. Centerpartiets alltmer slitna fras om att ytterkantspartierna ska hållas borta från inflytande var redan från början orimligt. Och det har nu blivit uppenbart i praktisk politik att den saknar verklighetsförankring.
Ljuset riktas även mot Liberalerna i Västerviks kommun. De synes trivas bra i samarbetet med Socialdemokraterna. De lokala Liberalernas vägval skiljer sig nu från partiet i såväl region som på riksnivå. Vad som skiljer dem från majoriteten av deras partikamrater i regionen och riket är inte helt klart.
Måhända är det en ledarfråga, där den tongivande Sverker Thorén varit en ihärdig kritiker mot alla tankar om samröre med SD, medan andra ledande personer i partiet antytt en mer nyanserad hållning. Så länge de lokala Liberalerna inte ger någon annan info får man räkna in dem i det nuvarande S-ledda blocket. Men det vore önskvärt med en större öppenhet kring hur diskussionen går internt och vad deras, numera udda, ställningstagande om blocktillhörighet grundar sig i. Är det något parti man skulle kunna hoppas på det så är det väl Liberalerna.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.