Ord är värda att hålla ett öga på. De formar vår förståelse om omvärlden. Ord kan ge uttryck för maktförhållanden och avslöja hur någon som söker makt vill att vi ska se på tillvaron.
I stället för att bara tala om vilka nya ord som tillkommit borde vi därför också fundera på om det är några som borde tas bort. För nog finns det ord används i den politiska debatten, men som egentligen mest finns där för att blanda bort korten Här kommer tre exempel på ord som vi borde sluta att använda under 2022.
Ett sådant är ”obehörig lärare”. Det är ett märkvärdigt uttryck. Det visar i sig självt läraryrkets förlorade status. Varför hör vi aldrig om obehöriga läkare, piloter, barnmorskor, poliser, lokförare eller väktare? Svaret är att det inte går att ingå i dessa yrkesgrupper utan behörighet – det skulle ofta strida mot lagen. Samma gäller egentligen i skolan. Eleverna har rätt att undervisas av utbildade lärare. Men eftersom politiken har förändrat skolan från en uppskattad till en ratad arbetsplats har man varit tvungna att börja tala om obehöriga lärare. Numer ingår de i den officiella statistiken och är runt en tredjedel av alla som undervisar i skolan.
Ett annat vilseledande uttryck från debatt och nyhetsrapportering är ”skjutningar”. Polisen har till exempel nyligen släppt statistik om att det under 2021 inträffade drygt 300 skjutningar i Sverige, varvid 44 personer dödades. Det låter som att det handlar om olyckor, som liksom bara händer. En känd artist rapporterades till exempel vara ”död efter skjutning”. Men hela händelseförloppet pekade på att det handlade om mord. Vågade man inte riskera att gå domstolen i förväg hade man åtminstone kunnat skriva att personen ”skjutits till döds”. Ordet skjutning skyler att det är en människa som tagit en annan människas liv. På så vis döljs också det stora politiska misslyckandet bakom fenomenet.
Ett tredje exempel har många andra redan kritiserat: Det är begreppet ”enkla jobb”. Men trots att politiker intygar att de vet att jobben sällan eller aldrig är enkla fortsätter de att tala om dem som enkla. Enligt SCB är exempel: hamnarbetare, affärsbiträde, hemservice, renhållningsarbetare och tidningsbud. Med andra ord är det inga enkla jobb. Det är fysiskt slitande jobb som ofta har krävande arbetstider. I vårt specialiserade samhälle är de inte heller enkla i intellektuellt hänseende. Ett modernt tidningsbud måste hantera fordon, färddator och hitta sig fram i allt större utdelningsområden.
De som talar om enkla jobb röjer att de ser akademiska jobb som måttstocken. Men en Chalmersprofessor skulle kanske inte ha fysiken att städa på ett lager eller empatin som krävs för att jobba i hemtjänsten. Så låt oss sluta att tala om ”enkla jobb”. Låt 2022 bli året som vi blir mer varsamma om vilka ord vi väljer.