Ledare: Totalt försvar för statliga bolag

Det illustreras av att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nyligen beslutade om att Sverige för första gången ska köpa in brandflygplan (Aftonbladet 26/1). Samtidigt saknas beredskapsaspekten nästan helt när det kommer till utförsäljning av statliga bolag.

I en krigssituation behöver Försvarsmakten stöd från andra verksamheter, vilket brukade prägla svensk beredskap. Bland annat ansvarade Televerket, nuvarande Telia, för militär kommunikation, SJ ägde transportvagnar för stridsfordon, Apoteket säkrade viss läkemedelsförsörjning och 40 procent av SAS flygplansflotta var krigsplacerad.

Tyvärr har inte all denna beredskap överlevt de senaste decenniernas marknadsanpassning. Sedan slopandet av apoteksmonopolet, till exempel, saknar Sverige nationell läkemedelsförsörjning för annat än pandemier och smittskydd. Inte heller de bolag som fortfarande är statligt ägda, som SAS och SJ, har kvar sin beredskap. Ett av få undantag är Telia, som tillhandahåller säkra nätverksresurser till både Försvarsmakten och MSB.

Behovet av dessa resurser finns emellertid kvar. Försvarsmakten äger exempelvis bara sex flygplan av transportmodellen Hercules. Det enda sättet att möta behovet av flygtransporter utan enorma kostnader är att använda de kommersiella flygplan som staten redan äger.

Statligt ägande är en förutsättning för att kunna nyttja bolagens resurser. Privata ägare skulle sannolikt inte acceptera att svenska staten rekvirerade flygplan. Det kinesiska företaget Huaweis planer att bygga 5G-nätverk har också riktat fokus på säkerhetsriskerna med vissa privata ägare. Storbritannien beslutade nyligen att företaget inte får bygga känslig infrastruktur på grund av dess koppling till Kinas regering.

Överlag saknas politisk hänsyn till dessa aspekter. Riksdagen har sedan länge uppdragit åt regeringen att sälja andelen i SAS, som nu är mindre än 15 procent. Och Moderaterna och Kristdemokraterna vill sälja statens aktier i Telia på grund köpet av TV4. Därtill är Telias tillträdande VD, Allison Kirkby, utländsk medborgare. Även om det inte finns skäl att misstro henne personligen är det symptomatiskt för bristen på beredskap.

Naturligtvis ska huvudregeln vara att bolag ägs privat. Annars riskerar konkurrensen att snedvridas då staten kan stötta sina företag finansiellt eller med regleringar. Rent principiellt bör statens makt också vara begränsad.

Vissa sektorer är dock så viktiga för landets totalförsvarsförmåga att statligt ägande av företag är nödvändigt. Det rör sig framför allt om transport, kommunikation och försörjning. Alltså det som krävs för att Försvarsmakten och MSB ska kunna utföra sina uppdrag.

Sveriges gamla krigsberedskap kan kanske inte återskapas i samma skepnad. Ekonomin och näringslivet har utvecklats långt från det, vilket i sig är positivt. Men vi bör inte slösa bort de resurser vi har kvar. Vi kan börja med att köpa tillbaka de sålda aktierna i SAS.