- Brottsligheten. Våldet är värre än någonsin. Hittills i år har 47 personer skjutits ihjäl. Det är lika många som det värsta året någonsin tidigare. Även annat våld sätter skräck i våra stadsdelar. Lägg till vågen av bombåd (sprängningar) som inte har sin like i något annat europeiskt land.
- Elpriserna. S gav Miljöpartiet fri lejd att lägga ned fyra kärnkraftsreaktorer. Läget är så allvarligt att regeringen har varnat för planerade strömavbrott i vinter (1/8). Nu vill S än en gång bilda regering med MP.
- Ekonomin. Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet och väntas få lägst tillväxt nästa år (14/7). Magdalena Andersson har höjt 46 skatter, pausat karensdagen och höjt a-kassan. Att det lönar sig mindre att arbeta och mer att gå på bidrag får effekt. Med S, V och MP är ännu fler skatter att vänta efter valet.
- Nato. S gamla ovilja mot försvarsalliansen innebar att regeringen har varit oförberedd på ansökningsprocessen. Därför försattes Sverige i ett svårt läge gentemot Turkiet. Liknande problem kan ske igen, särskilt om V sitter i regeringen.
- Försvaret. S har konsekvent motsatt sig mer pengar till Försvarsmakten. När partiet nu påstår sig ha vänt vägrar det ändå att sätta ett tidsbestämt mål för när anslagen ska ökas till 2 procent. Resursbristen har lett till omfattande problem med personalförsörjningen (6/9).
- Livsmedelskrisen. Jordbruket lider av bland annat brist på mineralgödsel. I onsdags (7/9) varnade LRF för att läget är akut. Ändå har regeringen visat sig nonchalant, då den först påstod att risken var låg, och numer endast erbjuder en utredning (6/9) som ska vara klar nästa år.
- Klimatet. Miljöpartiets tillväxtsfientlighet har fått fritt spelrum och visat sig kontraproduktiv för klimatet. Skärpt tillämpning av miljöregler, nya naturområden, platspåseskatt och mycket mer har hotat svensk produktion med låga utsläpp, som Preemraff och Cementa, och ersatt den med smutsig import från andra länder.
- Plånboksfrågan. Totalt sett har behovet av privata säkerhetssystem, elkrisen, skatterna, matpriserna och miljökraven pressat svenska familjers ekonomi. Allt fler har svårt att betala räkningarna, och värre lär det bli om regeringen får fortsätta.
- Maktmissbruket. Socialdemokraterna har systematiskt utnämnt sina partivänner eller regeringskollegor till höga myndighetsposter. Det är en vänskapskorruption som skadar statsförvaltningen.
- S ordnar inte samhällsproblemen. Partiets främsta styrka har varit ett förtroende som statsbärande. Men de senaste åtta åren har det visat sig på punkt efter punkt att S inte har vad som krävs. Problemen ignoreras och eventuella lösningar föreslås för sent och är för svaga.
Socialdemokraterna och Magdalena Andersson förtjänar inte förtroende att leda Sverige i fyra år till.