Miljöpartiet skriver fortfarande i sitt partiprogram att ”Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser”. Men det stämmer inte.
Tillväxt handlar om att få ut mer av mindre resurser och energi. Sverige har sedan 1990 minskat utsläppen av växthusgaser med 27 procent, samtidigt som ekonomin vuxit, enligt siffror från SCB. Utvecklingen kommer dessutom gå ännu snabbare eftersom nya lösningar som fossilfritt järn och stål, batterier för elbilar och laddinfrastruktur utvecklas i en snabb takt.
Stålkoncernen SSAB planerar att lansera världens första fossilfria stål redan till 2026. I Skellefteå bygger Northvolt en fabrik för att tillverka litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. Samtidigt planerar Volvo att hälften av deras bilförsäljning ska bestå av elektriska bilar och andra hälften hybridbilar om bara tre år, för att till 2040 bli helt klimatneutrala.
Det är bara några exempel på de många företag som genomför enorma satsningar för att utveckla gröna produkter och teknik. När de exporterar sina produkter bidrar de till att minska utsläppen även globalt. När företag väljer att köpa fossilfritt stål från SSAB väljer de samtidigt bort annat stål som kanske tillverkats med höga koldioxidutsläpp.
Om tillväxtmotståndarna får som de vill kommer de gröna satsningarna inte bli verklighet. Utan tillväxt minskar de ekonomiska incitamenten för företag att göra satsningar som i ett första skede kan vara dyra. Att de kan exportera och göra vinst är en förutsättning för att de ska vilja och ha möjlighet att utveckla klimatsmarta produkter.
En annan viktig aspekt tillväxtmotståndarna bortser från är att tillväxt och fria marknader lyfter samhällen och människor ur fattigdom. Bättre varor och teknik utvecklas som dessutom blir billigare och tillgängliga för fler. Mellan åren 2000 och 2019 minskade antalet fattiga i världen med 643 miljoner, trots att befolkningen växte. Det motsvarar över 150 000 personer som lyfts ur fattigdom varje dag. Att stoppa den ekonomiska tillväxten skulle framför allt drabba människor som fortfarande lever i extrem fattigdom.
Under 2020 fick vi se konsekvenserna av att ekonomin slutade växa till följd av pandemin. Trots att ekonomin tvärstannade minskade bara de globala utsläppen av koldioxid med 5 procent (Ekonomifakta). Till priset av att cirka 100 miljoner människor kastades tillbaka i extrem fattigdom, enligt Världsbanken.
Vi har den ekonomiska tillväxten att tacka för att världen blivit bättre för miljontals människor. Nu tar marknaden dessutom fram nya lösningar för att ställa om. Världen behöver mer grön tillväxt, inte ekonomisk stagnation.