"Maskinerna är våra vänner. Utan dem inget paradis. Maskinerna är våra vänner. Naturligtvis."
I sin teknikentusiastiska melodi besjunger Kjell Höglund en tillvaro där knapptryckande löser våra behov. Det är ett optimistiskt perspektiv som är värt att ha med sig när man diskuterar arbetsmarknaden och den tekniska utvecklingen.
Robotiseringen och automatisering ger marknaden förmåga att leverera nytta och välfärd. Enskilda arbetare kan samtidigt riskera att ersättas av maskiner. Med kompetensutveckling kan de ofta få nya arbetsuppgifter inom verksamheten. I de fall det faktiskt sker uppsägningar och omställning blir aktuellt har de allra flesta nytt arbete inom ett år.
Denna i grunden goda utveckling, där tunga och repetitiva uppgifter successivt ersatts av maskiner, har strukturerat om arbetsmarknaden. Det finns idag allt färre arbeten som inte kräver särskild utbildning och allt fler med sådana krav. De individer som drabbas hårdast av robotiseringen är inte de som riskerar att ställa om sig till nya arbetsplatser. De som får det tuffast är de som har svårt att få sitt första jobb. Frågan om robotiseringen kan till stor del kokas ned till frågan om hur vi får fler jobb till ungdomar och utrikesfödda. Fler enklare jobb är nödvändigt för att möta utvecklingen.
Industrin stod för nästan halva arbetsmarknaden på 1960-talet och är idag nere på drygt tio procent. Nu är det istället tjänstesektorn som står för halva sysselsättningen. Minskningen inom industrin har dock avtagit. Den stora omställningen är gjord. Men utmaningarna slutar inte där.
Ekonomihistorikern Kerstin Enflo har i ny forskning kring regional ojämlikhet visat att Kalmar län även fortsättningsvis sackar efter. På grund av sin industristruktur och det som brukar kallas den tredje industriella revolutionen.
Efter den första, som bygger på ångmaskiner och järnväg, och den andra, som bygger på elektricitet, förbränningsmotorn och bilar, pågår nu den tredje industriella revolutionen. Den bygger på informationsteknik och digital kommunikation. Och innebär en övergång från ett samhälle som fokuserar på varuproduktion till tjänsteproduktion. När varuproduktionen blev effektivare blev den samtidigt mer tekniskt avancerad. Behovet av specialkompetens kring denna teknik växer och levereras ofta till industrin som en tjänst.
Produktionen av tjänster, såsom IT-tjänster, blir mer effektiv av informationsteknik. Många helt nya tjänstegrenar inom internet och digitalisering växer fram. Storstäder och andra platser där en stor del av ekonomin utgörs av tjänster gynnas mest av denna tekniska utveckling. Medan platser som Kalmar län, som har en mer traditionell industristruktur, inte gynnas lika mycket.
Maskinerna är våra vänner. Men den tekniska utvecklingen har satt vår region i en tillväxtskugga. För att komma ur den behöver vi både fler enklare jobb och fler kunskapsintensiva företag som utnyttjar informationsteknikens fördelar. Båda lösningarna hittar vi främst inom tjänsteområdet.