I Uppdrag granskning (22/4) uppdagas hur föreningen Lövgärdets kultur- och idrottsförening bjudit in anhängare av Islamska staten (IS) för att föreläsa för ungdomar. Enligt föreningens till Skatteverket inlämnade stadgar ska den bedriva idrottsverksamhet och finnas till stöd och vägledning för ungdomar i området. Uppdrag granskning har genom Facebook tagit reda på att en av de göteborgare som åkt till Syrien för att kriga för IS också föreläst för ungdomar i den påstådda föreningslokalen.
De flesta som reser till Syrien för att kriga för IS kommer från Göteborg. Att företrädare för tidernas värsta terrorsekt sprider propaganda i Göteborg bör inte vara svårt att ta ställning mot. När Uppdrag granskning frågar företrädare för Göteborgs stad vägrar de dock på ett tydligt sätt ta avstånd från IS och vägrar att tala om Jihad. Senare hör de dock av sig för att rätta sig och meddela att de tar avstånd från IS.
Den största gruppen människor som flyr till Sverige kommer från Syrien och flyr från just IS. Den svenska staten har beslutat att bevilja alla som kan visa att de kommer från Syrien permanent uppehållstillstånd eftersom situationen är ohållbar i Syrien på grund av inbördeskriget. Enligt Amnestys rapporter sker en etnisk rensning och massavrättningar även i norra Irak av IS mot etniska minoriteter.
Att det dröjer innan Göteborgs stad tar ställning mot IS är talande för det svenska politiska landskapet, men också väldigt oroande. I sin rädsla att kränka någon vågar man knappt ta ställning mot extremister som med sin religion rättfärdigar att de dödar, plundrar och våldtar.
Göteborgs stad har nyligen inlett ett arbete mot våldsbejakande extremism. Arbetet sker tillsammans med SÄPO och polisen, men även med civilsamhället. Arbetet innefattar bland annat utbildningsinsatser, anhörigstöd och stöd till skolor och fritidsgårdar. Att fånga upp de som ligger i riskzonen för att annars gå med i IS bör vara en prioritet i hela landet.
IS driver konstant kampanjer för att få unga människor att ansluta sig och åka till Syrien och strida. Om unga upplever ett utanförskap och inte har goda förebilder är risken större att de väljer IS. Det förebyggande arbetet bör utvärderas kontinuerligt så att det ständigt förbättras. Risken för att fler går med i IS är ständigt närvarande. Bra exempel bör även hämtas från andra länder som lyckats med sitt arbete för att förhindra radikalisering och extremism.
Skillnaden mellan att ta ställning mot islamism och islam förtjänar att poängteras än en gång. IS är framgångsrik i sin retorik och här har även representanter för islam som träffar många unga muslimer en viktig uppgift i att ta ställning mot terrorism och våldsamheter, och att hjälpa ungdomarna att komma tillrätta i sin religion. Det har de förhoppningsvis bättre förutsättningar för än Göteborgs stad.