Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade nyligen statistik över hatbrott för 2014. Det är ingen munter läsning. Förra året slogs nytt rekord i antal polisanmälda hatbrott, 6270 stycken. Samtidigt är uppklarandegraden fortsatt låg.
Värmland och Västernorrland är de län som har högst andel personuppklarade hatbrott. Dessvärre är även den andelen väldigt låg, blott elva procent. Det är en anmärkningsvärt låg procentsats och något som behöver uppmärksammas. Det går inte att lagstifta bort känslor. Det statsmakten däremot kan göra är att säkerställa att förövare lagförs.
Brås statistik visar att den vanligaste sortens hatbrott alltjämt är den med främlingsfientliga motiv. Andelen har sjunkit från 74 procent år 2010 till 69 procent förra året. Sänkningen beror på att antalet hatbrott med andra motiv har ökat. Såväl islamofobiskt som kristofobiskt motiverade hatbrott har ökat. På ett år har hatbrotten mot kristna och mot kristendomen ökat med 75 procent till 330 stycken, en tredubbling sedan 2010.
En del av hatbrotten stammar ur konflikter långt bortom Sveriges gränser och följer med hit tillsammans med de människor som söker sig hit. Detta är inget nytt fenomen utan något som har varit en realitet under lång. Det som verkar skilja sig åt är hur det hanteras. På 1980-talet gjordes ansträngningar separera monarkistiska och kommunistiska flyktingar från Iran ortsvis. Det fungerade inte alltid, men medvetenheten fanns och likaså viljan att hantera situationen.
Numera betraktas inte invandringen som något som kan hanteras politiskt utan har mer blivit något som bara sker. Bristen på planering och en migrations- och integrationspolitik som kan hantera den rådande situationen är påtaglig, och förmodligen också ansvarig för delar av den ökande mängden hatbrott. Migrationsverkets personal lär ha så fullt upp med att överhuvudtaget försöka finna boende åt de som kommer hit att det inte finns tid att försäkra sig om de asylsökandes säkerhet.
Ett exempel på detta är det uppmärksammade asylboendet i Kalmar län. En grupp kristna asylsökande utsattes för hot från delar av den större, muslimska gruppen. De fick inte använda gemensamma utrymmen och tvingades att sluta använda kristna symboler. Till slut vågade de inte vara kvar längre och lyckades på egen hand ordna annat boende. Migrationsverket meddelade då att myndigheten hållit en informationsträff på boendet där man förklarat att detta inte var acceptabelt, samt att även en muslimsk mamma med barn flyttat från boendet. Efter detta sade verket att det lugnat ned sig.
Östra Småland/Nyheterna kunde dock rapportera att det inte stämmer (6/8). Tidningen har talat med två kristna män som berättar att trakasserierna och hoten fortsätter. De vittnar även om rena dödshot i samband med det kristna julfirandet.
Det är oacceptabelt att Sverige tar emot människor i behov av skydd för att sedan låta förföljelserna fortsätta. Insatserna mot hatbrott måste stärkas över hela linjen.