Bonus för miljöanpassade bilar, men högre skatt för fordon med höga utsläpp. Det förslaget presenterades häromveckan från regeringen och Vänsterpartiet. Förslaget bygger på ett så kallat bonus-malus-system. Högst bonus går till bilar som släpper ut noll gram koldioxid. För bensin- och dieseldrivna fordon föreslås en höjd skatt (malus) under de tre första åren.
Bonus-malus används ofta för att styra beteendet hos folk. Att få bilspekulanter att köpa miljövänliga bilar är syftet i det här fallet. Därför är det märkligt att regeringen inte bara vill ge en bonus till nya miljöbilar. Man vill dessutom höja fordonsskatten för de flesta bilar som rullar på vägarna i dag.
För en bensindriven personbil som väger mellan 1 401 och 1 500 kilo höjs skatten med 351 kronor och för en lika stor dieseldriven personbil klass 1 höjs skatten med 513 kronor. En bil som drivs med etanol eller gas klarar sig med en höjning om 176 kr per år. Att höja skatten på redan köpta bilar förbättrar inte miljön. För ingen tror väl att personer som i dag har behov av att använda bil kommer att ändra behov för att skatten höjs. Anledningen till att bilen används så utbrett i Sverige i dag beror på att Sverige är ett stort och avlångt land. Den höjda bilskatten är inget annat än ytterligare en skatt som landsbygdens befolkning, där det inte finns alternativ till bilen, måste betala.
Det är bra att folk som köper nya bilar väljer miljövänligt, och att fordonsindustrin väljer att ställa om. Men för det behöver man inte beskatta bilar som redan är i rullning. För kruxet är att det ofta är mer miljövänligt att behålla sin gamla bil än att köpa en ny miljöbil.
Forskning visar att en ny bil, under tillverkningsprocessen, släpper ut cirka 600 kilo koldioxid per 10 000 kronor slutkonsumenten spenderar på bilen. I snitt kör svenska bilägare 6 000 mil på fem år. Enligt forskarens teori släpper en ny bil som kostar 200 000 kr därför ut nästan 20 ton koldioxid de första fem åren. En liknande tio år gammal bil släpper ut strax under nio ton koldioxid under fem år, även om man kompenserar genom att räkna upp utsläppen för att bilen inte är lika ”ren” som när den var ny.
Det innebär att det ofta är bättre att fortsätta använda en funktionell bil än att köpa en nytillverkad. Den som kör en gammal Volvo kan visa sig vara en bättre miljövän än den som köper en ny elbil. Att vårda det man har är inte bara kostnadseffektivt, utan också klimateffektivt. Till och med ofta bättre för klimatet än att köpa nytt.
Man kan då fråga sig varför regeringen väljer att införa dessa skatter på bilar som redan rullar. Klart är att regeringen verkar gilla skatter mer än bilar. Resultatet av det är dock att landsbygden beskattas allt hårdare. Det är inte första gången regeringens miljöskatter slår mot landsbygden. Flygskatten tillsammans med kilometerskatten på lastbilar som regeringen om är två andra skatter som särskilt drabbar landsbygden.
Regeringen verkar inte bry sig om detta. Väljarna bryr sig dock. Plakatpolitik som slår mot landsbygden ger därför varken valvinst eller miljövinst.