Få kommuner har en plan mot extremism. Det framkommer i en undersökning som Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, skickat ut till Sveriges kommuner.
I enkäten som genomfördes svarade 208 av landets 290 kommuner. I en fjärdedel av kommunerna existerar våldsbejakande extremism. Där extremism förekommer anser man att högerextremismen är vanligast förekommande tätt följd av islamistisk extremism.
Men nästan varannan kommun har ingen lägesbild. En del kommuner har en lägesbild som inte finns nedskriven. Bara sju procent av alla kommuner som svarade på undersökningen har en färdig handlingsplan mot extremism.
Det är oroväckande att bara var 14 kommun har en handlingsplan mot extremism, trots att extremismen är utbredd. På många platser i Sverige finns nynazistiska organisationer. De gäng som drar runt i städerna och säger sig skapa trygghet men i själva verket provocerar och slåss har kallats för medborgargarden, men det handlar om lynchmobbar. Enligt Mona Sahlin vill de skapa ett polariserat samhälle och öka islamofobin.
Göteborg, Stockholm, Örebro och Borlänge är fyra kommuner som ingår i ett pilotprojekt som samordnaren mot extremism driver. I dessa kommuner finns ett gediget arbete mot extremism. Kommunernas verksamheter vilar på en sammanhållen handlingsplan och det finns tillgänglig avhopparverksamhet.
I Dagens Nyheter (20/4) förslår Mona Sahlin att Sveriges kommuner ska ta fram en lägesbild, en handlingsplan och att de ska utse någon till samordnare i kommunen. Sahlin lyfter även att det bör finnas lokala team med kunskap att ingripa lokalt men med nationellt stöd.
Extremism är ingen ny fråga, men de senaste åren har radikaliseringen på många håll vuxit. I Borås kommun uppskattades av Polisen antalet IS-sympatisörer kunna uppgå till så många som 100 personer. I och med migrationsströmmarna har många kommuner fått särskilda utmaningar i och med befolkningsökningarna. Det handlar om att ordna skolgång, vård, förskola och boenden för många inflyttade människor.
Arbetet mot extremism får inte bli en resursfråga för kommunerna. En del av arbetet behöver därför ske i samarbete mellan olika kommuner eller på nationell nivå, för att avlasta kommunerna. Det kan ske gällande kunskapsspridning, avhopparverksamhet, och arbete mot extremism på sociala medier. Men det är också viktigt att kommunerna har ett självständigt förbyggande arbete mot extremism. För skolor, fritidsgårdar och idrottsklubbar kan göra en stor del av det förebyggande arbetet.
Det finns all anledning för kommunerna att komma igång med arbetet mot extremism. Men för att kommuner ska kunna sätta igång krävs att såväl kunskap som resurser når ut till kommunerna för att underlätta det förebyggande arbetet. Annars finns risken att handlingsplaner mot extremism nedprioriteras till förmån för andra akuta uppgifter.