Men coronapandemins påverkan på samhällsekonomin har tvärvänt riktningen. Nu uppmanas vi snarare att öppna plånböckerna för att mildra den ekonomiska krisen.
I ett nationalekonomiskt perspektiv är svängningen högst naturlig. I högkonjunktur sparas det i ladorna. I lågkonjunktur kan reserverna öppnas för att få fart på ekonomin. På det sättet ska toppar och dalar i konjunkturen jämnas ut.
Runt köksbordet är samtidigt övervägandena annorlunda. Hushållens logik är inte densamma som finansministerns eller riksbankschefens. Det är i grunden sunt att människor sparar när börskursen antar formen av berg-och-dalbanans läskigaste utförsbacke. Att se över utgifterna när framtidsutsikterna höljs i dunkel är en egenskap som bör uppmuntras. Sparandet är en åtgärd som kan syfta till att säkra tillvaron för de allra närmaste, men allra helst har reserverna byggts upp innan det vänder nedåt.
Däremot bör den som kan nu stötta alla de företag som drabbas hårt av krisen också göra det. Det betyder en svår balansgång för hushållen mellan att spara och spendera. Den som vill att en särskild butik eller restaurang ska finnas kvar gör bäst i att ägna den särskild uppmärksamhet i det här svåra läget. Men det är aldrig klokt att överdriva. Att en del företag går i konkurs kan bero på mer än corona, likt bristande styrning eller en dålig affärsidé.
Vi lär dock inte ha sett slutet på de ekonomiska effekterna av pandemin. Det kommer att bli värre, meddelade Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke på en presskonferens hållen över telefon under tisdagen. Samtidigt som han talade fylldes nyhetsmedier av nya mörka siffror. Regeringen hade då släppt bedömningen att Sverige går in i en lågkonjunktur med BNP-ras som vi inte har sett sedan finanskrisen. Arbetslösheten förväntas stiga i år, från runt sju till nio procent.
Jan-Olof Jacke berättade, med vad som kunde vara ett stänk svårmod i rösten, att han upptas av frågan om vad för samhälle vi riskerar att få om ett antal hundratusen personer blir arbetslösa i krisen. Därför efterlyste han att regeringen bör göra mer – nu.
Viss verkstad har det också varit. Under tisdagen kommunicerade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ett viktigt besked, efter ett möte med regeringen. Folkhälsomyndigheten har nu fått i uppdrag att utöka coronatesterna i Sverige. Det är en åtgärd som kan mildra vissa av de ekonomiska effekterna, eftersom personer som har fått immuniteten mot viruset eller bara har en vanlig förkylning kan återgå till jobbet.
Det kvarstår samtidigt behov av statliga åtgärder för att mildra krisen. Kraven bör också ligga främst på finansminister Magdalena Anderssons (S) blankpolerade skrivbord, än på landets köksbord där hushållen på goda grunder håller i pengarna. Det är statskassan som bör öppnas, snarare än hushållskassan.