Sverige måste ta konsekvenserna av vad som sker

Det som inte skulle hända har hänt. Ryssland har anfallit Ukraina.

"Ur svenskt perspektiv bör vi se kriget i Ukraina som en möjlighet att lägga om vår egen säkerhetspolitik. Vi har fortfarande chans att gå med i Nato", skriver ledarskribenten.

"Ur svenskt perspektiv bör vi se kriget i Ukraina som en möjlighet att lägga om vår egen säkerhetspolitik. Vi har fortfarande chans att gå med i Nato", skriver ledarskribenten.

Foto: Evgeniy Maloletka/TT

Ledare2022-02-25 05:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Det handlar om en regelrätt invasion. Ryskt flyg har attackerat mål i hela landet och marktrupper har gått över gränsen på flera ställen, också långt västerut. Civila har redan dödats och det cirkulerar rykten om att ryska specialförband har dödslistor på personer som ska röjas ur vägen. Människor flyr mot Polen och Ungern.

Det är uppenbart att invasionen varit planerad långt i förväg. Den diplomatiska skytteltrafiken och de vilseledande nyheterna om tillbakadragande var bara delar i en teater. De som däremot talade sanning var USA:s underrättelsetjänst som i veckor varnat världen för att Putin redan bestämt sig för en regelrätt invasion.  

USA har också sedan flera veckor personal i Polen som ska hjälpa till att ta emot flyende ukrainare på plats. Sverige måste självklart hjälpa till att ta emot flyktingar. Det här händer i vårt närområde och vi vet att det handlar om verkliga flyktingar som behöver skydd under en tid. Situationen kan inte jämföras med 2015.

Ur svenskt perspektiv bör vi också se kriget i Ukraina som en möjlighet att lägga om vår egen säkerhetspolitik. Vi har fortfarande chans att gå med i Nato. Det finns ett fönster i tiden och en högst legitim anledning.  Att Sverige går med skulle skicka en signal om att organisationen behövs lika mycket som någonsin tidigare. Med en galen diktator i Ryssland är Nato den bästa garanten för ett fritt Europa.  

Man bör också ha i minnet att den socialdemokratiska regeringens kategoriska motstånd mot Nato saknar demokratiskt stöd i Sverige. En riksdagsmajoritet står bakom en så kallad Natooption som Finland redan har.

Sverige måste också på allvar stärka försvaret. Försvarsbeslutet från 2020 stakade ut en måttlig upprustning som skulle vara klar runt 2030. Inriktningen byggde på analysen att Ryssland ”undergrävde” den europeiska säkerhetsordningen. Nu står vi redan inför en annan verklighet.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman har föreslagit att Sverige omedelbart ska lyfta 30 miljarder ur beredskapsreserven för att köpa in ammunition och materiel. Givet att det råder fullskaligt krig drygt 80 mil från svenska hem är det inte ett överilat förslag. Vi kan inte blint förlita oss på att andra ska hjälpa när vi själva inte är beredda att betala. Att bygga militär förmåga tar tid men det är inget skäl för att vänta till 2030.  

Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg sa i ett tal på torsdagen att det nu råder ett nytt normalläge. Den period av fredlig samverkan som västliga demokratier hoppades på efter 1989 har ersatts av en ny era präglad av tävlan. I ett sådant nytt normalläge behöver Sverige både egna muskler och starka vänner.