Ingenjörernas betydelse för det moderna Sveriges framväxt kan knappast överskattas. Det är något som historikern Gunnar Wetterberg tar fasta på i den nyligen utkomna boken ”Ingenjörerna” (Albert Bonniers förlag). Wetterberg tecknar där de svenska ingenjörernas historia från fästningsbyggen till 5G.
När sagan om det moderna Sverige skrivits har dragkampen mellan arbetare och företagare varit det centrala. Ingenjören har hamnat i skymundan. Den ingenjörshistoria som finns utgiven handlar ofta om det manliga geniet: Gustaf de Laval, Gustaf Dalén, Sven Wingquist och LM Ericsson för att nämna några, som också tas upp av Wetterberg.
En stor behållning med boken ”Ingenjörerna” är därför att Wetterberg går längre än att beskriva genierna. Han pekar på den avgörande styrkan i att ha en stor kvantitet av ingenjörer som hela tiden slipar på marginalerna. Små men ständiga förbättringar fick Sverige att gå från ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste.
Den stora vinsten med att bygga ut ingenjörsutbildningarna har varit att vi fått många människor som har naturvetenskaplig förståelse för att arbeta med tillverkning, logistik och marknadsföring av kvalificerade produkter. Utan att någonsin bli vare sig kända eller berömda arbetar dessa ingenjörer ideligen på att göra innovationer billigare, säkrare, lättare, mer hållbara och mer klimatsmarta.
Det är också summan av de små, dagliga innovationerna som gjort att Sverige har så många gamla anrika industriföretag kvar. Bolag som SKF och Ericsson har under mer än hundra år återkommande ”ömsat skinn” och anpassat produktion och affärer till ny teknik.
Kan Sverige försvara sin plats bland de mest kvalificerade ekonomierna, eller är det ”enkla jobb” som är vägen framåt? Svaret beror på hur många ingenjörer med kompetens inom artificiell intelligens och mjukvaruutveckling vi kan utbilda.
Nyligen hade tidningen NyTeknik (nr. 43) 6G som tema. Införandet av femte och så småningom sjätte generationens mobilnät kommer att öppna upp nya möjligheter för teknisk innovation. För att hävda oss i konkurrensen kommer vi behöva fler ingenjörer än någonsin.
Hur ska vi få fram dessa? Det finns flera vägar. Vi kan satsa på skolan med mer matte och särskilda spår för de som är intresserade av naturvetenskap. Vi kan rekrytera i världen och ha en arbetskraftsinvandring för dem med ingenjörsexamen. Vi kan också försöka skapa strukturer för ett lärande arbetsliv där vi flera gånger under arbetslivet går tillbaka till skolbänken för att förnya våra kunskaper inom teknik.
Sannolikt behövs alla åtgärderna. Sverige kan inte ha för många ingenjörer.