Med endast 35 procent som väljer en yrkesutbildning efter gymnasiet ligger Sverige långt efter Finland med sina 80 procent.
I själva verket visar en rapport från Svenskt Näringsliv (16/6) som jämför sju europeiska länder att vi är sämst i klassen. Andelen elever av årskullen 2019–2020 som läser en yrkesutbildning låg på 26 procent. Samtidigt slår antagningarna till högskola och universitet nytt rekord med 309 000 antagna till hösten 2021 enligt Universitets- och högskolerådet (26/7). Risken finns att många valt en universitets- eller högskoleutbildning utan egentligt mål.
Julia Eriksson, förbundsordförande för Centerstudenter, skriver på tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan (3/8) att det är olyckligt när högre utbildning fylls genom politiska beslut att utöka antalet platser utan att tillgodose kvaliteten på utbildningarna. Det urvattnar värdet av en examen samtidigt som det inte ger önskat resultat vad gäller anställningar.
Eftersom alla varken kan eller vill bli akademiker måste det finnas bättre möjligheter för fler att lära sig yrkeskunskaper. Det är viktigt eftersom trenden för ungdomsarbetslöshet ligger på cirka 25 procent enligt SCB. Samtidigt framhåller Svenskt Näringsliv att den utbildningsbakgrund som de allra flesta företag efterfrågar är gymnasial yrkesutbildning.
Och redan innan coronakrisen hade sju av tio företag svårt att hitta rätt kompetens. I en debattartikel i DN (3/8) lägger Liberalerna fram förslag för att uppvärdera de praktiska färdigheterna. Det handlar om att bygga ut lärlingsplatserna och yrkeshögskolan, samt att införa yrkesutbildningar utan krav på gymnasieexamen. Partiet vill även renodla de praktiska ämnena i grundskolan där teoretiska kunskapskrav införts. Det handlar om slöjd, idrott och hemkunskap till exempel.
Tidigare kunde de mindre teoretiskt lagda eleverna höja sina snittbetyg genom dessa ämnen, men med dagens kunskapskrav är de missgynnade även där. Det är förnuftiga förslag som torde välkomnas av såväl berörda branscher som av ungdomar.
Med en gemensam antagning till högskola och yrkesutbildning och fler möjligheter att flytta mellan utbildningar kan man dessutom tvätta bort den orättvisa stämpeln att yrkesutbildning är för de som inte klarar av intagningskraven till högskola. Utvecklas samverkandet med berörda branscher genom att de är med och påverkar innehållet i utbildningen i större utsträckning än i dag, blir ungdomarna dessutom än mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Det är dags att lägga fokus på att matcha utbildningar och arbetsmarknad i högre grad. Högre utbildning i all ära, men vem ska anställa alla dessa akademiker när arbetsmarknaden skriker efter fler elektriker, snickare och målare? Ge yrkesutbildningen bättre chanser!