Att fackföreningsrörelsen vill vara utan utländsk konkurrens är inte så konstigt, även om Byggnads agerande mot de lettiska byggarbetarna var både smaklöst och missriktat. Fackförbundens uppgift är att värna om sina medlemmars rättigheter. Vad som däremot är problematiskt är Socialdemokraternas position – i knäet på fackföreningsrörelsen. Som regeringsparti måste man se till alla samhällsutmaningar.
Den nära relationen till fackförbunden gör att dessa åsikter prioriteras och andra värden som krockar med förbundens inställning förbises. I Sverige har fackförbunden en större roll i samhället än i många andra länder. Det märks av i regeringens senaste förslag om att ge fackförbunden ökad rätt till åtgärder mot utländska företag.
Regeringens förslag innebär att ett system med kollektivavtal med begränsade villkor för utländska arbetare införs, och att den så kallade bevisregeln ska tas bort. Bevisregeln innebär att en utstationerad arbetstagare som kan visa att man har lika förmånliga villkor som minimivillkoren i ett centralt kollektivavtal kan avstå från att teckna ett svenskt kollektivavtal utan risk för stridsåtgärder. Det är en rimlig regel. Om det utländska företaget redan har goda villkor – varför ska man då tvinga på det ett svenskt avtal? Svaret är att fackförbunden vill försvåra för utländska företag. Oavsett villkor.
Förändringen innebär kort sagt att svenska fackförbund alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal, om så krävs med hjälp av stridsåtgärder.
Det finns goda anledningar till varför Sverige borde behålla lex Laval. Tvärtemot vad fackförbunden ofta hävdar kan man redan i dag kräva att arbetstagare från andra länder har rimliga villkor. Fackförbunden får utföra stridsåtgärder om de utländska företagen strider mot villkor inom den så kallade hårda kärnan. Det handlar om arbetstid, vilotid, säkerhet, antal semesterdagar och likabehandling mellan män och kvinnor.
En rad remissinstanser, bland andra Kommerskollegium och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har dessutom påpekat att det är tveksamt om förslaget är förenligt med EU-rätten. Om så inte är fallet kan Sverige ställas inför EU-domstolen för fördragstrots.
Slopandet av lex Laval går inte att motivera med att arbetstagarnas situation förbättras. Regeringens förslag inkräktar på den fria rörligheten inom EU, som tjänar Sverige såväl som övriga EU väl. Kollektivavtalen gör det inte bara svårare för utländska företag att etablera sig i Sverige. Ett sådant system riskerar också att göra det svårare för svenska företag att expandera utomlands. Båda anledningarna är skäl nog att respektera den fria rörligheten.