En ny rapport från Skolverket visar hur invandringen påverkat resultaten i Pisa-undersökningen och gymnasiebehörigheten. Skolverket har kommit fram till att en del av resultatförsämringen sedan den första PISA-undersökningen år 2000 kan förklaras med en ökad andel elever med utländsk bakgrund.
Ur rapporten kan man också läsa att den försämrade gymnasiebehörigheten under senare år till största del beror på att fler elever invandrat efter skolstart. Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten anses bero på ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart och att denna elevgrupp haft en sämre resultatutveckling än andra elever.
Skolverkets rapport förvånar inte många. Med sunt förnuft kan man räkna ut att invandringen påverkar resultatet av Pisa-undersökningen. När elever med bristande svenskkunskaper och ibland även bristande grundskoleutbildning bara år efter ankomsten till Sverige gör PISA-testen är det inte konstigt att resultaten sjunker.
Detta har även skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren tidigare kommit fram till i sin forskning. Han visar i sin forskning att nästan en tredjedel av Sveriges tapp i Pisa-rankningen beror på invandringen.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström säger att den genomsnittliga invandringsåldern har ökat från sju till nio år. Det får betydelse då de som invandrat efter ordinarie skolstart har färre år på sig att klara målen samt kommer oftare från länder med svagare skolsystem.
Med stora migrationsströmmar är det särskilt viktigt att Sverige har en undervisning och pedagogik som underlättar inlärningen. Skolverkets rapport visar att en stor andel av de utlandsfödda eleverna inte uppnår målen i grundskolan. Följden av det är inte enbart att eleverna inte är behöriga till gymnasiet, utan också att det finns ett stort antal unga som inte lärt sig språket ordentligt och inte kan räkna, skriva eller har grundläggande kunskaper i exempelvis samhällskunskap. Att unga inte ska hamna utanför samhället är en demokratisk fråga.
För att förbättra resultaten för såväl svenskfödda som utlandsfödda elever måste åtgärder till. Enligt Heller Sahlgren kan en förklaring till Pisa-resultaten vara att den svenska skolan använder sig av en stark elevcentrerad pedagogik som missgynnar elever med utländsk härkomst mer än andra skolsystem (Dagens Samhälle 26/2).
Nu är det dags att sluta fokusera på vad som lett till sänkta resultat och börja fokusera på hur resultaten ska förbättras. Mer lärarledd tid och strukturerad undervisning är åtgärder som särskilt kan underlätta för de svagast presterande eleverna. Hårda krav behöver också ställas. Genom att ställa låga krav på lågpresterande elever gör man dem en björntjänst.