Studenter går back 326 kronor varje månad. Det hävdar åtminstone Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, sedan organisationens årliga budgetberäkning för vad det kan tänkas kosta att leva som student presenterats. SFS drar slutsatsen att studiemedlet måste höjas, utan att undersöka om utgifterna verkligen är rimliga för en student.
Det är svårt att leva på 10 850 kronor i månaden, som SFS räknar med att studiemedlet för en månad ligger på. Men är det verkligen så att en student med rimlig levnadsstandard varje månad gör av med mer pengar än denne får in?
I beräkningarna har SFS utgått från medel- och mediankostnader från källor som Studentbostadsföretagen, de fem största studentkårerna och egna undersökningar. Detta för att räkna ut kostnader som är specifika för studenter, såsom bostad, kollektivtrafik och kåravgift. Övriga kostnader har SFS hämtat från Konsumentverkets behovsbaserade beräkningar av en rimlig levnadsstandard.
Problemet med SFS beräkningar är att de inte gör skillnad på vad en genomsnittlig student har och vad denne faktiskt behöver. Konsumentverkets uppskattningar ska vara behovsanpassade utefter vad som krävs för att vi ska kunna leva i dagens samhälle. Detta inkluderar då inte bara mat och husrum, utan rimligen också exempelvis mobiltelefoni och hygien. För en person som arbetar kan dessa behov tyckas vara större och även inkludera dagstidning, hårklippning hos frisör och diverse fritidsaktiviteter. Är detta verkligen behov som även gäller studenter? Nej, givetvis inte.
SFS underskattar människors förmåga att prioritera och kompromissa. Studenter som vill ha råd med tidningar kan köpa rotfrukter istället för halvfabrikat, och de som vill delta i föreningsliv kan cykla istället för att åka buss. Att ha en begränsad inkomst kräver eftertanke, men möjligheterna finns fortfarande kvar.
Det är inte meningen att studiemedlet ska räcka till alla de kostnader som en genomsnittlig vuxen person har. Att de flesta äger en tv gör inte tv till ett behov. SFS och till viss del även Konsumentverket har i sina beräkningar missat den skillnaden. Och för just studenter är den väldigt viktig att ta hänsyn till.
Vilka bekvämligheter man ska ha råd med som bidragstagare är en vattendelare inom politiken. Men det bör onekligen vara så att den som tjänar pengar ska ha råd med mer än den som inte gör det. Studenter har förvisso en sysselsättning, men faktum kvarstår att de inte genererar några pengar i nutid.
Studietiden är en investering som ska ge möjlighet att tjäna pengar i framtiden. En av motiveringarna till att slutföra studierna är i många fall att ha råd med ytterligare bekvämligheter och nöjen. Värdet i att studera kommer efteråt. Studiemedlet är till för att du ska kunna ta dig dit.