För den sittande premiärministern David Cameron och hans konservativa parti Tory blev det brittiska valet en storseger. Cameron kan nu se fram emot att styra Storbritannien med egen majoritet och slipper dras med den tidigare koalitionspartnern Liberaldemokraterna.
Labour, de brittiska socialdemokraterna, blev nästan utraderade i Skottland, endast ett mandat i södra Edinburgh återstår. Douglas Alexander, Labours utrikespolitiske talesperson, tappade sin plats till en 20-åring från Skotska nationalistpartiet. Labour tappade dock även i övriga delar av Storbritannien och gjorde sitt sämsta val på länge. Inte ens Ed Balls, partiledaren Ed Milibands finansministerkandidat, kom in i parlamentet.
Det kan inte beskrivas som annat än ett förudmjukande nederlag för Labour och ett underkännande av den socialdemokratiska politiken av den brittiska väljarkåren. Miliband har lovat högt och brett under valrörelsen, men det räckte inte. Den konservativa linjen med hårdare krav och bättre förutsättningar för dem som gör rätt för sig vann en storseger.
De skotska nationalisterna SNP tog hem 56 av 59 skotska mandat. Ett rejält styrkebesked för nye partiledaren Nicola Sturgeon som inte hade slagit igenom ordentligt före valet. Det ofta utskällda UKIP samlade mer än dubbelt så många röster som SNP men på grund av valsystemet med majoritetsval i enmanskretsar fick partiet inte fler än ett mandat. Det kommer sannolikt att leda till en ny debatt om att reformera det brittiska valsystemet. Stödet för UKIP har dock sjunkit under valrörelsens sista veckor och partiledaren Nigel Farage förlorade sin valkrets och ska därför enligt tidigare löften avgå som partiledare.
Ur svenskt perspektiv är det värt att notera att SVT återigen skämde ut sig. Redan på valdagen förklarade public service att en vänsterseger väntade i Storbritannien och även efter att valresultatets huvuddrag hade tydliggjorts fortsatte det i SVT att talas om hur jämnt valet ändå skulle sluta.
Rent politiskt bör Torys framgångar kunna sporra Moderaternas partiledning att inse att det går att vinna val utan att vara slätstrukna och harmlösa. Konservativ politik kan mycket väl vinna val. Man måste inte lägga sig platt och släppa fram vänstern.
Väljarna, inte bara i Storbritannien utan även i Sverige, har upprepade gånger visat att de premierar politiker med tydliga idéer och som levererar resultat. Cameron har levererat under sina fem år vid makten. Han har inte kunnat göra allt han vill, det har trots allt varit en koalitionsregering och då måste man ge och ta. Men likt Moderaterna under Gösta Bohman, och olikt Moderaterna under Fredrik Reinfeldt efter 2010, har han varit tydlig med vad han skulle vilja göra och ständigt blickat framåt. Däri ligger en stor del av anledningen till att de brittiska konservativa vann en storseger medan Moderaterna tappade mycket av sitt väljarstöd under liknande egna förhållanden.
Det är på sin plats att gratulera Storbritannien och dess väljare. De har gjort ett mycket bra (om)val.