Nu anser Tillväxtverket att det är upp till varje företagare att rätta till felet trots att det inte är de som gjort fel, rapporterar Tidningen Näringslivet (30/6). De berörda 19 000 företagarna varnas dessutom för att om de väljer att ändra sin ansökan kommer det att påverka handläggningstiden. Med andra ord straffas de drabbade företagarna för myndighetens fel genom att hamna underst i högen av ansökningar.
Tillväxtverket, som finns till för att skapa bättre förutsättningar för företagande, har genom hela pandemin snarare varit en bromskloss. Alltför långa handläggningstider och krånglig byråkrati har lett till att jobb och företag som hade kunnat räddas har förlorats. I början av pandemin granskades till exempel inte varje ansökan individuellt. När Förvaltningsrätten senare slog fast att det var nödvändigt omprövade Tillväxtverket ändå aldrig de ansökningar som felaktigt hade avslagits.
Myndigheten verkar totalt sakna insikt om att det i andra änden finns en företagare i behov av stöd för att överleva den ekonomiska krisen. Att pandemin faktiskt haft en påtaglig effekt på ekonomin visar en ny rapport från Skatteverket (29/6), som konstaterar att företagen sett en kraftig nedgång i omsättning på minus 8 procent och i utgående moms på minus 7 procent under 2020. Berörda företag borde fått allt möjligt stöd i stället för drabbas av myndigheternas saktfärdighet och inkompetens.
De negativa effekterna visar en tydlig koppling till lokal smittspridning. Däremot slår rapporten fast att det inte finns någon koppling mellan det lokala smittoläget och företagens sjuklönekostnader. Det tyder på att regeringens regeländringar för sjukskrivningar har skapat incitament att fuska. Det har hittills lett till att Försäkringskassan har begärt tillbaka över 30 miljoner kronor och totalt har svenska myndigheter gjort över 700 polisanmälningar om fusk med olika stöd enligt Sveriges Radio (1/7). Att det fuskas när generösare regler införs är oundvikligt. Det måste däremot motverkas och reglerna, som exempelvis slopat karensavdrag, bör inte permanentas.
Karensavdraget fungerar som en självrisk som arbetstagaren får stå för och som är tänkt att ge en extra drivkraft att undvika den händelse man är försäkrad emot. Det bör återinföras när pandemin har lagt sig för att minska risken för fusk. Att en liten del av ansvaret ligger på arbetstagaren bemyndigar dessutom personen.
Sammantaget har många som försökt få stöd under pandemin inte fått den medan vissa har fuskat till sig mer än vad de har rätt till. Båda fallen är lika orimliga. Statens stöd är oumbärligt vid kris och måste fungera snabbt och klanderfritt. Samtidigt måste fusk beivras.