Det är en välkommen omprioritering. Men att kalla det ett räddningspaket är att ta i. Utslaget på 290 kommuner, 21 regioner och flera rättsvårdande myndigheter ger 5,6 miljarder kronor inte särskilt mycket pang för pengarna.
En sympatisk sida av M:s förslag till ändring av budgeten är dock att den bygger på ett underifrånperspektiv till politik. Tidigare har M snarare kännetecknats av motsatsen. Statsbidragen Moderaterna föreslår är inte riktade. Det är kommunernas verklighet som är utgångspunkt. Och det här förhållningssättet understryker att M alltmer är som starkast på den kommunala och regionala nivån, snarare än den nationella.
Framöver lär det också bli än mer relevant att utvärdera var varje skattekrona gör störst nytta. På kommunal, regional och nationell nivå tornar problemen upp sig. Och det är redan innan lågkonjunkturen är här. Otryggheten växer, i stad och land. Kostnaderna för det offentligas åtaganden rusar iväg, utan att intäktssidan nödvändigtvis hänger med. I det läget är det politikens roll att göra de svåra prioriteringarna. Att sanera. Ska staten låta miljonerna rulla i ännu ett friårsexperiment samtidigt som kommunerna säger upp vårdpersonal? Ska biståndsbudgeten vara helig när det saknas pengar för statens kärnuppgifter, som Polisen? Det är frågor som Moderaterna nu har satt ner foten i.
Genom att minska byggsubventioner och biståndsbudgeten sparas miljarder. Och ännu mer genom att säga nej till friår, utökade extratjänster och ingångsavdraget. Det är dessa pengar som Moderaterna vill satsa på välfärd och trygghet. Kommunerna föreslås få 2,1 miljarder kronor i generella statsbidrag. Regionerna vill M ska få dela på 900 miljoner. Polisen föreslås få 1,5 miljarder kronor. Pengar anslås också till Säpo, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar och migrationsdomstolarna. Däremot saknas återigen satsningar på Kriminalvården, märkligt nog.
Särskilt Moderaterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna närmast tävlar i att satsa på rättsområdet. Men om inte hela rättskedjan inkluderas blir det svårt att långsiktigt bygga en trovärdig politik. Om fängelserna är fulla och straff inte kan verkställas förloras lite av vitsen med att satsa på polis, domstolar och hårdare straff.
Om Moderaternas räddningspaket, som är paketerat som ett utskottsinitiativ, kan bli verklighet återstår också att se. Det kräver att Vänsterpartiet sluter upp, vilket faktiskt kan ske. Efter att Moderaterna under tisdagen tillkännagett sitt förslag krävde även Vänsterns partiledare Jonas Sjöstedt att regeringen avsätter mer pengar till välfärden, annars kommer partiet att börja samarbeta med M och KD i frågan.
Att värna välfärdens kärna kan skapa oväntade, men viktiga, allianser.