Storstadsområdena har tagit emot få nyanlända i förhållande till mindre kommuner. Det visar ny statistik från Migrationsverket. Skolverkets analys av statistiken visar att de flesta barnen som kommer till Sverige är mellan 13 och 18 år, 40 000 stycken under år 2015. I åldern ett till tolv år kom 31 000 barn till Sverige under 2015.
I åldern 16 till 18 år motsvarar de nyanlända ungdomarna nästan åtta procent av befolkningen i samma åldersgrupp. Det medför utmaningar. När så stor andel unga som inte talar det svenska språket eller är vana vid kulturen kommer till små kommuner behövs rätt resurser.
Det är kommuner med många lediga bostäder som tar emot flest nyanlända. Det är samma kommuner som lidit av stora utflyttningar under kort tid. De har ofta en åldrande befolkning och behöver lägga mycket resurser på äldreomsorg och vård. Kommuner som tagit emot störst andel asylsökande i åldrarna 1-18 år är bland annat Storfors, Norberg, Överkalix, Laxå och Hultsfred. I dessa kommuner är över 30 procent av ungdomarna mellan 16 och 18 år nyanlända. Andra kommuner som tagit emot många nyanlända är Torsby, Sunne, Kristinehamn, Filipstad och Årjäng. I Storfors kommun uppgår andelen nyanlända mellan 1-18 år till ungefär 20 procent av barnen i samma ålder. Inte undra på att många kommuner går på knäna.
En lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet gör att de nyanlända barnen placeras i en skolklass inom två månader. Enligt Skolverket bör kommunerna erbjuda de nyanlända skolgång inom en månad. Skillnaden mellan de som fattar besluten och de som genomför politiken växer med Löfvenregeringen. Kommuner med knappa resurser, små skolklasser och som har svårigheter att rekrytera kompetenta lärare ska inom loppet av någon månad kunna erbjuda elever som inte kan språket undervisning och stöd, för att inte tala om hemspråksundervisning.
Trots att utbildningsminister Gustav Fridolin lovar att 200 miljoner kronor ska fördelas till skolor som tar emot många nyanlända elever kvarstår många problem. I de små kommunerna finns det inte lokaler, lärare eller personal för att klara organiseringen av de nya eleverna. Även om skolorna får mer medel, vilket är ett måste, tar det tid att få tag på kompetenta lärare, om det ens går. Även om det finns arbetstillfällen inom skolor är det svårt att få folk att flytta till mindre orter. En medflyttande part också behöver kunna hitta en försörjning inom sitt yrke och unga nyutexaminerade dras till större orter. Det tar längre tid att ställa om än två månader.
Regeringens oförståelse för de små kommunernas villkor gör att klyftan mellan landsorter och storstäderna växer. I storstäderna finns opinionen som politiker rättar sig efter, medan landsbygden får genomföra regeringens politik efter bästa förmåga. En dialog med de som genomför politiken vore det minsta man kan önska.