Landstinget i Kalmar län räknar med att överskrida årets budget med 239 miljoner kronor. En vanlig men felaktig föreställning är att problemet med ekonomin beror på ökande bemanningskostnader.
Kostnaderna för inhyrd personal kan betraktas på olika sätt. Landstingsmajoriteten ser det gärna som en absolut kostnad. Den beräknas i år bli 151 miljoner. En bekväm politisk slutsats är att större delen av budgetöverskridandet består av kostnader för hyrpersonal.
Men en korrekt beräkning av merkostnaderna tar hänsyn till vad den inhyrda personalen skulle kosta som anställd. En inhyrd läkare kostar, enligt en undersökning från Konkurrensverket, mellan 1,5 och 2 gånger så mycket som en anställd läkare per timme. Enligt en sådan kalkyl blir merkostnaden för den inhyrda personalen 50-75 miljoner, endast en liten del av vad majoriteten överskrider budgeten med.
Inhyrd personal har dessutom fördelar med minskad personaladministration, ökad flexibilitet och lägre personalkostnader under lågintensiva perioder. Räknas detta med slutar merkostnaden runt noll. Det är också vad landstingets personaldirektör Peter Rydasp konstaterar i ett yttrande, i samband med att PwC granskade länets arbete för att minska hyrkostnaderna. "Det är viktigt att poängtera att kostnaden för bemanningsföretag - i sin helhet - inte utgör en merkostnad för landstinget, då landstinget skulle haft kostnader för egen personal för motsvarande verksamhet."
Ändå upprepar landstingsmajoriteten ofta att det största skälet till nedgången i ekonomin är hyrpersonalen. Varifrån kommer denna upptagenhet kring bemanningsföretag? En förklaring kan vara Sveriges kommuner och landsting (SKL), som i flera år bedrivit en både missriktad och misslyckad kampanj för att minska andelen hyrpersonal genom att sätta ett tak för landstingen. Det kan även finnas rena ideologiska grunder för landstingets vänstermajoritet att peka ut dessa företag som ett problem.
Oavsett anledning står det klart att landstingsmajoriteten behöver strama upp sin verksamhet istället för att rikta uppmärksamhet mot svårpåverkade faktorer som inte är avgörande för ekonomin.
Det finns helt andra skäl till att få kontroll över personalströmmarna till bemanningsföretag. Det rör patientsäkerhet, arbetsmiljö och handledning av studerande och nyutexaminerad personal. Men det finns bara ett hållbart sätt att göra det. Och det är att göra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare. Det är vad Vårdförbundet hävdat en längre tid. Även SKL synes ha insett det idag. PwC föreslår också i sin granskning att man fokuserar på bättre attraktivitet avseende löner, förmåner och arbetsmiljö.
Landstingsmajoriteten förklarar den allt sämre ekonomin med ökade hyrkostnader. Och de förklarar stängda vårdplatser med rekryteringssvårigheter. Men den stora förklaringen till stängda vårdplatser synes vara dålig ekonomi. Och orsaken till den dåliga ekonomin finner man inte i hyrpersonalen, utan i landstingsmajoriteten.