Inför sommaren beslutade riksdagen att skolorna ska öka matematikundervisningen med en timme i veckan. Redan då varnade Lärarförbundets ordförande för att det skulle vara svårt att genomföra, då det är brist på matematiklärare.
Svenska Dagbladet har frågat ett antal kommuner hur de har gjort för att ordna mer matematikundervisning. En del kommuner, främst i storstäderna och där det redan fanns hög andel behöriga lärare, har anställt fler matematiklärare. I universitetsorterna Uppsala och Umeå har också fler behöriga lärare anställts. Strax innan respektive efter det att reformen infördes. Svårare har det däremot varit för skolor som lider brist på behöriga lärare. Många kommuner har försökt lösa problematiken genom att ändra i organisationen eller att införa större klasser.
Jokkmokks kommun har till exempel inte anställt några nya lärare. ”Vi är en liten kommun. Vi har fördelat om så att någon lärare kanske undervisar mer än den gjort tidigare, säger Kerstin Forss-Mattsson, skolchef i Jokkmokk. En del skolor har löst de genom att pussla med organisationen, som att exempelvis införa tidigare skoldagar.
Mer matematikundervisning kan vara bra för många elever. Men om undervisningen sker inför dubbelt så stora klasser och utan behöriga matematiklärare bidrar den extra undervisningen sannolikt inte till några förhöjda resultat. Vissa elever kanske klarar av att ta till sig av undervisning som sker i stor grupp medan svaga elever med behov av extra stöd och hjälp halkar efter.
Det är fler faktorer än själva matematikundervisningen som påverkar elevers resultat. Läxor, egen ansträngning och hjälp från föräldrar och syskon är andra faktorer som spelar roll. Språkförståelse och medfödda svårigheter är andra faktorer som också påverkar matematikresultaten.
Tillgången till specialpedagoger och läxhjälp är två viktiga faktorer för att höja resultaten för elever som släpar efter. Trots det har regeringen valt att avskaffa rut-avdraget för läxhjälp, vilket är synd. Läxhjälp har visats höja elever skolresultat. Skolor kan söka stöd för läxhjälp men stödet beror på antal elever man söker för. Det är inte säkert att skolorna med flest elever är samma skolor som har elever som behöver extra stöd för att klara av läxorna. Många små kommuner har inte fått något stöd alls för läxhjälp. Det är synd. Enligt en undersökning från statistikbyrån Numbers Analytics höjdes elevers resultat på nationella proven i matematik med fem procent jämfört med skolor som inte erbjöd läxhjälp.
Många problem återstår att lösa för att förbättra svensk skola. Kvaliteten skiljer sig mycket mellan olika klasser, skolor och kommuner. Det finns mycket kvar att göra för att förbättra problemen i skolan.