Ska utbildningens kvalitet höjas krävs fokus på kunskap och extern granskning av alla skolor.
Rektorer inom friskolekoncernen Academedia vittnar om hur skolpersonal pressas att ge elever höga betyg. Det kunde Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg nyligen avslöja (11/7) efter intervjuer med två skolchefer som tidigare arbetat inom koncernen. De berättar att elevernas betyg används som mått för både lärarnas och rektorernas egen löneutveckling.
En av rektorerna fick sänkt lönepåslag efter att resultaten på skolan ansågs för dåliga av koncernledningen. Han uppmanades även att göra detsamma mot de av skolans lärare som gav för många elever underkänt. Den andre visar sitt anställningsavtal där en bilaga stadgar hur lönebonusar ska tilldelas utefter siffersatta mål gällande skolans vinst, elevantal och hur eleverna svarar i trivselenkäter.
Att skolornas ägare pressar för glädjebetyg är självklart graverande och måste få ett slut. Dock vore det ett misstag att ta detta i intäkt för att marknadsmekanismer aldrig fungerar i skolväsendet. Att duktiga lärare och skolchefer som lyckas uppnå goda resultat belönas, är precis så som systemet borde fungera. Det är både rättvist och kan tjäna som ytterligare drivkraft att göra bättre ifrån sig. Problemet ligger snarare i att de mått som används inte motsvarar utbildningens faktiska kvalitet. Detta dilemma är knappast unikt för skolan, utan är något som företag i alla branscher ständigt kämpar med. Det är alltid svårt att skapa helt pålitliga utvärderingar.
Inte heller är glädjebetyg unikt för friskolor. Samma dag som Dahlbergs artikel publicerades beskrev rektor Maria Leonardsson i en debattartikel i SvD (11/7) samma problem. Hon är dock rektor för en kommunal skola och riktar främst in sig på att eleverna och deras föräldrar i alltför många fall hunsar lärare att sätta högre betyg. Även i dessa fall väger betygens inverkan på skolans rykte tungt.
Dahlbergs och Leonardsson problembeskrivningar är inte ömsesidigt uteslutande. Alla skolor har press på sig att locka elever och ett sätt att göra det är med höga betyg. För att detta inte ska inverka menligt på lärandet måste betygen i hög grad avgöras av återkommande, externt rättade nationella prov. Så att vi kan vara mer säkra på att betygen avspeglar elevernas kunskaper.
Därtill måste läroplaner och kursplaner skrivas om med tydliga kunskapskrav så att skolornas arbete lättare kan utvärderas. Dessutom skulle det medföra ett behövligt skifte tillbaka till en kunskapsinriktad skola. Slutligen bör även Skolinspektionen ges utökade möjligheter att granska att skolor uppfyller lagkraven, bland annat genom oannonserade besök, och fusk med betyg måste beivras och straffas hårt.
Utan tydliga, höga krav och strikt bedömning riskerar kortsiktigt egenintresse att ta överhanden för såväl kommunala som friskolor.