Sakfrågan behöver i dagsläget inte kommenteras mer än att ägarna under lång tid planerat och arbetat mot detta mål, och att Skolinspektionen med sitt kontrollsystem nu anser att de uppfyller krav och kvalitet för att starta upp.
Och att kommunen inte tycker om det, kan tilläggas.
Förvaltningen och de flesta partierna anser att det vore dåligt för kommunens ekonomi och de har i yttrande avstyrkt etableringen. Efter nyheten om Skolinspektionens beslut är barn- och utbildningsnämndens ordförande Marcus Fridlund ”väldigt kritisk” till beslutet. Han upprepar att detta ger kommunen stora kostnader och att det kommer få konsekvenser för den kommunala organisationen. ”Med det här kommer vi ha ett stort överskott på skolplatser… Vi kommer att behöva anpassa vår kostym och vi kommer behöva lägga ned en skola” (DV 10/9).
Det finns skäl att betona att frågan om överskottet inte är nytt, vilket även Fridlund noterar. Häromåret kom en extern utredning som landade i slutsatsen att skolor sannolikt behövde läggas ned, om man ville komma ned till en genomsnittlig kostnad för skolorna. En nivå som är svår att komma ned till i en glesbygdskommun. Men få politiker har velat gå i bräschen för skolnedläggningar.
Dessutom kan tilläggas att ägaren till den nya skolan aviserat att den tänkt börja med en förskoleklass och sedan växa långsamt. Det kan alltså ta ett decennium innan skolan är fullt utbyggd med alla klasser. Det är såklart smidigt att kunna skylla på en ny etablering för att ta det obekväma steget att förändra skolorganisationen i tätorten. Men problemet fanns redan innan och kommer inte att ändras de närmaste åren i någon större hastighet.
Men även utan dessa invändningar – även om man tar Fridlund på orden och betraktar allt han säger som korrekta påståenden – finns skäl att titta närmare på uttalandet. Att kommunen behöver anpassa sin kostym efter förutsättningarna torde vara en självklarhet. Även när förutsättningarna påverkas av privata aktörer på skolmarknaden. Fridlunds ”väldigt kritiska” inställning till etableringen synes bygga på två underliggande attityder. Dels att friskolor på något sätt är sämre, eller mindre naturliga, än de offentliga. Dels att det är dåligt att kommunen behöver anpassa sig till efterfrågan på marknaden.
En krögare som skulle uttrycka liknande bestörtning som BUN-ordföranden skulle snabbt bli utskrattad. ”Jag är väldigt kritisk till att en ny krog etablerar sig i stan. Vi har redan för många krogar. Jag kommer tvingas att anpassa min kostym efter antalet kunder.” Jo, just det, det är så marknader fungerar. Det vore kanske dags att kommunen accepterar att det finns en skolmarknad och börjar anpassa sig istället för att sprida agitation mot marknaden och nyetableringar.
Det finns förvisso problem på skolmarknaden som varken borgerliga eller regeringen förmått att ta i. Såsom att skolpengen är oberoende av undervisningen, vilket gör att det går att tjäna pengar på att ha mindre lärarledd undervisning och färre behöriga lärare. För att inte tala om skolor med religiös undervisning och skolor som verkar i extremistiska miljöer.
Men det fria skolvalet och privata alternativ är inte en del av problemet. Uttalandet från BUN:s ordförande är inte bara ett ställningstagande mot skolmarknaden. Det visar att han inte verkar förstå sig på marknaden överhuvudtaget.