I efterdyningarna av migrationskrisen 2015 kom regeringen och Allianspartierna överens om att ändra lagstiftningen gällande asylsökandes rättigheter. I dag har därför inte vuxna personer som fått avslag på sin asylansökan rätt till bistånd från Migrationsverket i väntan på att de ska återvända till sina hemländer.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, var först positiva till lagändringen men har nu ändrat sig, rapporterar SR (6/7). Ensamkommande personer som kom till Sverige när de var under 18 år bör undantas från regeln, anser Åsa Furén-Thulin, sektionschef för socialtjänsten på SKL. Det handlar framförallt om en grupp på 8 000 personer, varav en majoritet är från Afghanistan, som blir myndiga i år. Eftersom risken är betydligt större att få avslag på sin asylansökan om man bedöms som vuxen finns det en oro för att många i denna grupp kommer att gå under jorden framöver. SKL menar att det nya regelverket riskerar att bidra till att unga människor drivs till ett liv i kriminalitet.
Frågan om ensamkommande och deras rättigheter är inte enkel. Å ena sidan kan man hålla med SKL i deras oro över att tusentals personer med stor sannolikhet kommer att försvinna in i ett skuggsamhälle. Å andra sidan är det inte heller rimligt att någon som inte har rätt att vistas i landet ändå ges bidrag till bostad och uppehälle. Det skapar dels incitament att stanna kvar i Sverige, vilket inte underlättar beslutet att återvända till sitt eget hemland frivilligt. Dels är det en signal om att utvisningsbeslutet inte är definitivt och riskerar att skapa falska förhoppningar hos den som fått avslag på sin asylansökan. Av samma skäl är dagens regelverk som ger dem som saknar rätt att upprätthålla sig i landet rätt till grundläggande vård och skola problematiskt.
SKL uppger även att Högsta Förvaltningsdomstolens beslut om att kommuner inte har skyldighet att ge bistånd till personer som håller sig undan utvisning påverkat deras omvärdering. Det är olyckligt att SKL motiverar sin nya hållning med hänvisning till domen. I stället för att ta den som intäkt för att inte heller Migrationsverket bör ge bidrag gör man tvärtom. Att vissa kommuner, till exempel S-styrda Malmö stad som är ensamma om att ge socialbidrag till personer med utvisningsbeslut, och regeringen går åt olika håll i frågan är beklagligt. Bättre vore då om regeringen och kommunerna drog åt samma håll.
I januari 2016 sade inrikesminister Anders Ygeman (S) att uppemot 80 000 personer skulle kunna avvisas de närmaste åren. Med tanke på att Polisens inre utlänningskontroller minskade 2016 är frågan hur väl rustade vi är inför det scenariot.
Mot den bakgrunden är det lite märkligt att huvudfokus i debatten tenderar att handla om rätten till bidrag snarare än hur Sverige kan få ett fungerande system för utvisningar.