Regeringen tillsatte nyligen en utredning för att ge Polisen utökade möjligheter att genomföra husrannsakan, en del av 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet. Detta är tänkt att ske i ”kriminella miljöer” för att förhindra skjutningar och sprängningar. Inrikesminister Mikael Damberg (S) förklarar (TT 10/12) att det är kritiskt att hitta vapen för att få stopp på våldsspiraler.
Inrikesministern konstaterar att det är lätt att göra en husrannsakan när någon är misstänkt för ett brott, men beklagar att det är så svårt att göra brottsförebyggande. Om inte förr bör detta få var och en att haja till. Brottsförebyggande innebär husrannsakan i fall där det saknas misstanke om brott.
Regeringen har hittills visat sig oförmögen att författa lagtext som ens är i närheten av att vara så här komplex. Anta dock att den ändå skulle lyckas begränsa detta förslag till att enbart gälla faktiskt kriminella miljöer, vilket är osannolikt på gränsen till ogörbart. Även då är det en allvarlig integritetskränkning som inom kort riskerar att sprida sig till fler områden, till mindre allvarliga brott och till människor som inte lever kriminella liv. I fungerande rättsstater får Polisen helt enkelt inte göra husrannsakan mot människor som inte är misstänkta för brott.
Ett annat förslag som Åklagarmyndigheten har lobbat för och som också återfinns i 34-punktsprogram handlar om att göra det lättare att få använda hemlig telefonavlyssning. I dag krävs att det för brottet som personen är misstänkt för inte är föreskrivet lägre straff än två års fängelse. Detta vill man nu ändra så att straffvärdet för flera brott som personen misstänks för får räknas ihop. Därtill vill Åklagarmyndigheten tillåta hemlig avlyssning även när det inte finns någon misstänkt.
Hemlig telefonavlyssning är ett enormt integritetskränkande ingrepp. Därför har kraven för när det får användas satts högt. Polisiär oförmåga och underfinansiering har aldrig ansetts vara tillräcklig grund för så här grova insteg i den privata sfären. Det finns ingen anledning att nu göra en annan bedömning.
Det finns goda skäl till att Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell inte har kritiserat förslagen. Moderaterna har redan försökt få ett förslag likt det om avlyssning genom riksdagen och på partiets stämma i oktober beslutades att partiet också vill införa husrannsakan utan brottsmisstanke.
En gång var Moderaterna ett ståndfast värn mot intrång i rättssäkerheten. Att trampa på medborgarnas rättigheter var vänsterns sak, inte Moderaternas. Den tiden är förbi. Partiet som en gång värnade människan framför staten har nu som standardlösning att ge staten mer makt över medborgarna och tävlar med S om vilket parti som effektivast kan införa en polisstat. De aktuella förslagen hör inte hemma i en rättsstat.