Ska hela Sverige leva?

Ledare2016-04-05 06:15
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Sommaren 2015 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdraget att lämna förslag till en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. 31 mars levererades kommitténs delbetänkande. Fyra ställningstaganden presenterades.

Sveriges behöver en mer sammanhållen och aktiv politik för landsbygderna än den som har förts under 2000-talet. Ordentlig tillgång till bra mobiltäckning och bredband behövs i hela landet. Kompetensförsörjningen behöver tryggas genom bättre och mer flexibel tillgång till högre utbildning. Dessutom behövs en decentraliserad statsförvaltning med fler myndigheter lokaliserade utanför Stockholm. Kommittén presenterade även sina förslag i en debattartikel i DN (31/3).

Förslagen är långt ifrån revolutionerande. Tillgången till bredband är en gammal stötesten. Faktum kvarstår dock att såväl företag som privatpersoner behöver en ordentlig och pålitlig tillgång till internet för att ta del av marknader och samhälle. Mycket myndighetskontakt sköts i dag elektroniskt och fysiska bankärenden försökte bankerna praktiskt taget fasa ut redan innan den världsvida webben var ett faktum. Landsbygden behöver miltals med fiber om den ska ha en anständig chans att leva på rimliga villkor.

Att flytta ut myndigheter från Stockholm till resten av landet, som kommittén föreslår, låter sig inte göras i en handvändning utan konsekvenser. Göran Perssons (S) regering flyttade ut myndigheter för att kompensera förlorade försvarsjobb. Ett exempel är Konsumentverket som flyttades till Karlstad. Det gick undan, och resultatet blev en allvarlig kompetensbrist då många anställda helt enkelt inte följer med vid flytten.

En effekt av detta blev att myndigheterna halkade efter med ärendehanteringen. När riksrevisionen utvärderade dessa omlokaliseringar konstaterade man att en omlokalisering tar fem år innan man är tillbaka på samma kapacitet som innan flytten. Vad som är lätt att göra är att se till att nyanställningar sker utanför storstadsregionerna.

Det är dock svårare att rekrytera kompetent personal på landsbygden eftersom alltfler högkvalificerade tjänster har flyttat till de största städerna. Det räcker inte att den ena parten i ett förhållande kan få ett jobb. Läkarens partner är kanske jurist och behöver också jobba i närheten för att en flytt ska fungera.

Det är sannolikt ett större problem än tillgången till högre utbildning runtom i Sverige. Utbyggnaden av de lokala högskolorna har gått långt och behöver snarare vändas även den. Däremot är tillgången till fler kvalificerade arbetsuppgifter och fungerande kommunikationer något som verkligen skulle behövas för att minska utflyttningen. Vad hjälper det att utbildningen finns på hemmaplan om inte jobben sedan finns där?

Parlamentariska landsbygdskommitténs förslag är bra men förtjänar att problematiseras ytterligare för att komma till botten hur en politik för hela Sverige bör se ut.