Kärnan i förslaget är att flytta ansvaret för sjukvård från regionerna till staten. I stället för 21 olika huvudmän kommer vi få ett enda, enhetligt system. Därmed torde vården kunna planeras mer samordnat i hela landet, resurser fördelas mer rationellt och onödig administration minimeras.
Med en statlig organisation vill Kristdemokraterna också kunna garantera hög vårdkvalitet i hela landet. Sjukvården går mot allt högre specialisering vilket ökar kostnaderna. För regioner med färre invånare, och därmed lägre skattebas, kan detta i dag bli för dyrt att tillhandahålla – även med utjämningssystemet.
Den nya organisationen ska också stärka primärvården. Trots att det länge funnits en politisk ambition om att mer vård ska utföras på vårdcentraler i stället för sjukhus, har detta inte skett i tillräcklig utsträckning. En statlig huvudman förväntas kunna genomföra detta skifte mer samlat och slagkraftigt än alla regioner var för sig.
Att förstatliga sjukvården är ett förslag som har funnits i politiken i många år men aldrig riktigt behandlats på allvar. Kristdemokraterna har formellt drivit frågan de senaste åren men det är först nu som partiet faktiskt gör slag i saken. På många sätt liknar detta en av Göran Hägglunds största framgångar under Alliansåren: avskaffandet av fastighetsskatten.
Trots att fastighetsskatten var allmänt impopulär och många i borgerliga kretsar självklart ville sänka skatter och främja ägande i allmänhet, var intresset för ett avskaffande påtagligt svalt inom Alliansregeringen. Ändå stod Göran Hägglund på sig, och efter hårda förhandlingar och vissa kompromisser togs den bort.
En så pass omfattande omorganisering av sjukvården som Kristdemokraterna nu föreslår kan förvisso anses ligga i en annan viktklass, men tidsläget är samtidigt bättre. Coronapandemin har blottställt bristerna med dagens fragmenterade system. Behovet av systemförändringar lyfts av allt fler, inte minst regeringens coronakommission.
Kristdemokraternas förslag har även fått medhåll från Läkarförbundet (12/4), och har utgått från liknande reformer i Danmark och Norge. Våra grannländer hade tidigare regionbaserad sjukvård som Sverige och i princip samma problem som vi har nu. I början av 2000-talet förstatligade dock båda länderna sin sjukvård, vilket fick de positiva följder som Kristdemokraterna förväntar sig i Sverige.
Ebba Busch har goda möjligheter att följa i Hägglunds fotspår. Att göra vården till partiets främsta valfråga och därefter stå på sig i regeringsförhandlingar kan bli en stor framgång. Förhoppningsvis kommer ett lyckat förstatligande sätta reformtakten vid ett maktskifte.