För den som är sjukskriven i mer än 180 dagar ökar risken att fortsatt leva på sjukpenning under lång tid. Därför anstränger sig Försäkringskassan för att utvärdera arbetsförmågan inför den tidpunkten, vilket 2015 ledde till att knappt 5 300 personer fick avslag på sin ansökan om fortsatt sjukpenning. Av dessa var så mycket som 70 procent tillbaka i arbete, helt eller delvis, inom ett år, visar en rapport från Försäkringskassan (9/11).
Vid sjukskrivningsdag 180 lyfter Försäkringskassan blicken i sin bedömning av arbetsförmågan – för att fortsatt få sjukpenning krävs att man inte kan utföra något normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. En person som tidigare haft ett fysiskt krävande arbete, men klarar av att jobba stillasittande, kan då behöva omskola sig och byta bransch. Även om den situationen kan vara obekväm för många är det fullt rimligt att den som förmår utföra någon form av arbete i någon utsträckning inte längre ska försörjas av sjukpenning.
Att hela 70 procent av alla som fått avslag efter 180 dagars sjukskrivning har kommit tillbaka i arbete inom ett år pekar på att vissa behöver just en sådan knuff ut i arbetslivet. För att hitta ett nytt jobb och kanske utbilda sig för en ny bransch kan det krävas en tid hos Arbetsförmedlingen, och därefter ytterligare tid att fasas in i arbete genom att till exempel jobba deltid en period.
Av den anledningen är det heller inte så konstigt att många av personerna som återgår i arbete får betydligt lägre årsinkomst än före sjukskrivningen. Det är lätt att häpna över siffror från rapporten som visar att vissa gått från en arbetsinkomst på 150 000 kronor till 25 000 kronor om året. Man bör dock komma ihåg att den låga lönen kompenseras av bidragssystemen, vilka gör den totala årsinkomsten betydligt högre.
För den som blir sjukskriven och därefter byter arbetsuppgifter eller bransch finns inga garantier att behålla samma lönenivå som tidigare. Det må vara orättvist att en olycka eller sjukdom kan sätta stopp för en karriär, men det är inget som samhället genom Försäkringskassan kan eller bör kompensera för under en längre tid.
För att mildra tröskeleffekten vid 180 dagars sjukskrivning är det viktigt att Försäkringskassan ställer rimliga krav redan från dag ett. En person utan realistiska utsikter att bli helt återställd, och som kanske inte heller trivdes på sin arbetsplats, bör inriktas på att så snart som möjligt lämna sjukskrivningen för en annan typ av arbete. Det vore betydligt lättare för Försäkringskassan att leda en sådan omställning om myndigheten exempelvis lät bli att lämpa över bedömningen av arbetsförmågan på de sjukskrivnas läkare.
Sjukförsäkringssystemet kommer aldrig att vara helt träffsäkert – det finns alltid någon som borde få sjukpenning men inte har det, och vice versa. Men målet måste alltid vara att sjukpenning bara är till för dem som saknar arbetsförmåga, medan andra på det sätt som är möjligt tar sig tillbaka till arbetslivet.