Svenska sjuksköterskor har länge varit eftertraktade i Norge. De norska lönerna har varit väsentligt högre, vilket naturligtvis har lockat många. Trenden ser dock ut att ha brutits.
Detta beror med stor sannolikhet delvis på att den svenska kronan har stärkts mot den norska. Numera är de praktiskt taget värda lika mycket. Det minskar givetvis incitamentet att åka till Norge. Ansträngningen är densamma men den effektiva ersättningen har minskat. Samtidigt har flera svenska sjukhus börjat erbjuda bonusar för sjuksystrar som jobbar över sommaren.
Sveriges Radio rapporterar att antalet sökta norska sjuksköterskelicenser har minskat från 1 644 år 2010 till 523 år 2015 (15/8). Att Norge lockar färre sjuksköterskor är utmärkt för personalförsörjningen vid svenska sjukhus. Inte minst för de landsting som gränsar till Norge har detta varit ett betydande problem.
Samtidigt rapporterade SR att sjuksköterskor nu får betalt för att vidareutbilda sig. I någon mån kan detta tyckas förståeligt. Jämför med till exempel läkare som ofta åker på vidarebildningskurser på betald arbetstid. Det är dock kortare kurser och inte längre utbildningar. Även läkare som väljer att specialisera sig får betalt under tiden, detta beroende på att de tjänstgör under tiden. Det är dock värt att notera att de går ned i lön under tiden.
Finns det ett behov av exempelvis barnmorskor och specialistsjuksköterskor samtidigt som inga finns att tillgå kan det möjligen vara motiverat att betala för att anställda ska utbilda sig. Men om det krävs är det ett tecken på att någonting annat är fel.
Läkaren som specialiserar sig går visserligen ned i lön under tiden men efter färdig specialisering kan läkaren emotse ett icke oväsentligt tillskott i lönekuvertet. Detsamma kan inte sägas om sjuksköterskan som väljer att specialisera sig. Det kostar pengar men ger ingen ekonomisk utveckling i gengäld, undra på då att det är ett bristyrke. Samma sak gäller för barnmorskor.
Maria Eriksson i Norrköping är en av dem som utbildar sig till barnmorska med full ersättning från sin arbetsgivare. Hon säger till SR (15/8): ”Barnmorskor har ett jättestort ansvar och lönen är inte så hög i relation till ansvaret. Därför tror jag inte att ytterligare studielån skulle vara något som någon vill dra på sig”.
Om landstingen såg över sin lönestruktur så att också sjuksköterskor belönas för att de ökar sin kompetens skulle säkerligen bristen på specialistsjuksköterskor som barnmorskor komma att minska. Då skulle också behovet av att betala människor för att utbilda sig försvinna. I längden vore det ett billigare och värdigare sätt att sköta verksamheten på.
Detta inte minst eftersom flera landsting vill att personalen jobbar halvtid samtidigt som de utbildar sig. Därför krävs rätt utbildningar som ges med önskad studietakt, vilket inte är vanligt.
Landstingen har helt mycket att vinna på att ge rätt villkor från början även till sjuksköterskor.