Moderaterna föreslår integrationsplikt för nyanlända. Men vad betyder det? I praktiken är det krav- och pliktspecifikationer som ska omfatta personer som har fått uppehållstillstånd.
Krav och plikt är två sidor av samma mynt och M trycker hårt på båda. Partiet vill att det ska råda utbildningsplikt för nyanlända vuxna som saknar fullständig grundskoleutbildning. Det ska krävas närvaro på språkundervisning. M förslår också utökad samhällsorientering till totalt 100 timmar, tyngdpunkten i den ska ligga på värderingar och utbildningen ska examineras. Vidare vill partiet att aktivitetskravet ska skärpas och att det ska krävas aktivt deltagande i etableringsinsatser för att få permanent uppehållstillstånd.
Många av förslagen är rimliga och bör jämställas med det högst berättigade kravet på att en anställd ska vara på jobbet och göra något för att få lön. Trots det finns förslagets svagheter i den praktiska tillämpningen.
Att utöka samhällsorienteringen från dagens minst 60 timmar till minst 100 timmar kan verka gjort i en handvändning. Samtidigt visar den oerhört utdragna processen kring att öka antalet idrottstimmar i svensk grundskola att det är lättare sagt än gjort. Ekonomi, lokaler och lärarbrist sätter gränser.
Förslaget att det ska krävas närvaro och ansträngning i undervisning och etableringsinsatser för att få ett permanent uppehållstillstånd lovar också mer än vad som går att leverera. Kravet må vara verkningsfullt för personer som har tillfälligt uppehållstillstånd. Men när reformen också ska omfatta personer som redan har fått permanent uppehållstillstånd blir det inte lika slagkraftigt – för att uttrycka det milt.
Det som förloras i den praktiska tillämpningen tar dock M igen på ett annat plan. Förslaget om integrationsplikt är signalpolitik och något så ovanligt som bra sådan. Vanligtvis har beskrivningen en negativ klang, men i vissa fall kan det vara berättigat med signalpolitik och integrationsområdet är ett sådant.
Parollen ”gör din plikt, kräv din rätt” har den senaste tiden använts allt flitigare, även i omskrivna former. Kopplingen mellan skyldigheter och rättigheter försöker såväl den rödgröna regeringen som Alliansen tydliggöra. Socialdemokraterna har under lång tid varit dåliga på plikt-sidan men desto bättre på kräv din rätt-delen.
Konstigt nog har den ökade vurmen för att formulera det svenska samhällskontraktet inte fullt nått det område där det verkligen behövs – integrationspolitiken. Genom M:s förslag om en integrationsplikt formuleras och definieras vad ”gör din plikt, kräv din rätt” betyder för nyanlända. Det är ett välkommet klarläggande. Tydliga krav bör också leda fler in i arbete. Kravlöshet leder istället till utanförskap och bidragsberoende.