Sedan 2004 finns ett utjämningssystem för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Men systemet för att sprida kostnaderna för åtgärder inom LSS mellan olika kommuner är bristfälligt. Dagens samhälle (18/2) redovisar vilka kommuner som vinner och förlorar ekonomiskt på systemet. Bland de kommuner som får mest i bidrag beräknat i kronor per invånare finns Mellerud, Töreboda och Hallstahammar. Bland de kommuner som däremot betalar mest per invånare finns Arjeplog, Habo, Ydre och Håbo.
Beräkningsgrunderna för kostnader sker utifrån komplicerade uträkningar. Men många kommuner har hittat sätt att gå runt systemet. Om insatser beviljas enligt någon annan lag, som socialtjänstlagen, ingår inte åtgärderna i utjämningssystemet. Det innebär att många kommuner försöker få in så många åtgärder som möjligt under LSS-lagstiftningen i stället.
Dagens fördelningssystem innebär inte heller några starka incitament för kommunerna att hålla nere kostnader för LSS. Eftersom systemet exempelvis täcker lönekostnader upp till 70 procent innebär inte ökade lönekostnader någon väsentlig skillnad för kommunerna.
Finansminister Magdalena Andersson har tidigare talat om att kostnaderna för LSS behöver minska, och menar att en utredning ska tillsättas för att skapa kontroll över kostnadssituationen. Men ministern har då fokuserat på framförallt statens kostnader för exempelvis personlig assistans trots att det är kommunerna som överlägset står för den största andelen kostnader för personer med funktionsnedsättningar.
Kommunala utjämningssystem har sina fördelar. Kommuner som har hög andel personer i behov av hjälp och stöd kan få hjälp med sina höga kostnader. Systemet behöver dock reformeras. Det ska inte gå att kringgå systemet genom att tolka lagstiftningen allt för frikostigt. LSS-ersättningen är en känslig fråga. Personer med handikapp måste få den hjälp de behöver för att kunna fungera i vardagen. Men de skenade kostnaderna för ersättningar beror knappast på att andelen i behov av stöd ökat markant utan på bristande kostnadskontroll. På tolv år har kostnaderna för personlig assistans blivit nästan tre gånger så höga. Från 9,8 miljarder år 2002 till 28,6 miljarder år 2014.
När det finns luckor i ett system så kommer vissa kommuner att utnyttja dem skamlöst. I Svenljunga kommun är två högt uppsatta chefer åtalade för grovt bedrägeri för att ha fuskat med LSS utjämningen genom att ange att kommunen haft högre lönekostnader än i verkligheten.
Men det finns grader av fusk. De flesta kommunerna håller sig inom lagen, men hittar kryphål, som de kommuner som lydigt följer regelverken får betala för. Små kommuner som Arjeplog och Ydre får stå notan för andra kommuners mygel.
Hur systemet utnyttjas visar på hur enkelt det är att använda andras pengar på ett osunt sätt. Ett utjämningssystem i någon form kan behövas för att stötta kommuner med hög andel personer i behov av stöd. Men det nuvarande systemet behöver förändras. Det gynnar ohederlighet och är djupt orättvist.