SD:s ambitioner är dock större än så. Jimmie Åkesson förklarade nyligen i sitt Almedalstal att SD siktar på att bli landets största parti. I torsdags publicerade nättabloiden Nyheter idag opinionsinstitutet Sentios senaste undersökning som placerar SD på andra plats med hela 23,3 procent av de tillfrågade väljarna. Moderaterna backade från junimätningen till 20,8 procent och Socialdemokraterna ökade minimalt till 24,1.
Genast blev det en debatt om Sentios tillförlitlighet. Det sades att företaget är det som bäst prickat in resultatet i de senaste valen. Så är det inte. Däremot lyckades Sentio mäta stödet för SD väldigt väl och var 2014 bara tiondelar ifrån partiets valresultat.
Till syvende och sist handlar det dock bara om en undersökning, som därtill bygger på en till stor del självrekryterad webbpanel. SD växer dock i alla mätningar och Dagens samhälles sammanslagning av undersökningar placerar partiet på omkring 18 procent. Det finns ingen anledning att tro att den här trenden kommer att brytas självmant.
Det är att vänta att Socialdemokraterna tappar fler väljare till SD nu när de befinner sig i regeringsställning. Ändå förefaller Stefan Löfven och resten av det socialdemokratiska ledarskiktet lika ointresserade av att hantera läckaget som de borgerliga partiledarna gjorde under sin tid vid makten.
Hur kan detta komma sig? Det kan inte råda någon tvekan om varför väljarna flockar till SD. Det är fullt möjligt att någon väljare har hittat dit för deras tal om att stärka försvaret eller den mer sentida vurmen för kvinnor i offentlig sektor. Men det finns bara en fråga där SD har fått fritt spelrum: invandringen.
Svenskar är över lag positiva till invandring. Det finns en liten grupp som är emot invandring överhuvudtaget, men de räcker knappt till för att få in SD i riksdagen. Däremot finns det en stor grupp som är emot en ansvarslöst ogenomtänkt invandring där brist på vare sig bostäder, arbete eller fungerande integration anses utgöra ett hinder. Att debatten länge kretsade kring att måla ut den som invänder mot detta som rasist eller sverigedemokrat har knappast hjälpt förtroendet för den rådande politiken.
Skandaler förefaller inte påverka partiet nämnvärt. Alltifrån järnrör till tändhattar dyker upp, men väljarna röstar av politiska hänsyn, inte personliga. Därmed finns fortfarande inget egentligt alternativ till SD för den som prioriterar invandringsfrågan, även om M, KD och FP har tagit försiktiga steg på det området.
Undersökningar visar dessutom att många av de som har gått över till SD egentligen vill rösta på ett annat parti men inte ser det som möjligt just nu. En tydligare uppmaning till partierna går inte att önska sig. Väljarna går att hämta tillbaka. Det krävs inte stängda gränser, däremot genomtänkt och ansvarsfull politik.