Under senare tid har det stått allt mer klart att främmande makter har utnyttjat den fria marknaden för att lägga under sig strategiskt viktig infrastruktur i andra länder. Om kalla kriget var tiden då spioner stal försvarshemligheter så har de i dag fått sällskap av affärsmän som går auktoritära staters ärenden. Lärdomen för framtiden är att viss strategisk infrastruktur bör kontrolleras av staten.
Det finns många typer av fastigheter, likt en del myndigheters kontor, som med fördel kan ingå i privata portföljer. Domstolarna, fängelserna och polishusen – dessa symboler för rättsväsendet – bör däremot ägas av staten. Samma sak är det med Försvarsmaktens hus. Ägandet av byggnaderna där de mest grundläggande samhällsfunktionerna med stora krav på oberoende huserar bör inte kunna krängas mellan olika ägare. Och även om det finns många långsiktiga privata ägare till tingsrätter och polisstationer i dag finns det inga benhårda garantier för vad som sker i ett eventuellt nästa led.
När det svenska försvaret åter ska rusta upp lär också frågan om ägande av försvarsfastigheter aktualiseras. Bara dagar efter att det meddelats att ett nytt artilleriregemente ska etableras i Kristinehamn startade fastighetsbolaget Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, ett nytt affärsområde för statliga fastigheter. Vid samma tid meddelade också Kriminalvården behovet av en stor expansion av antalet häktes- och anstaltsplatser i landet. I pressmeddelandet skriver börsnoterade SBB (22/9): ”Affärsområdet kommer att förvärva fastigheter inom statlig infrastruktur där fokus kommer att vara på departements- och myndighetsbyggnader, kriminalvårdsfastigheter samt försvarsfastigheter.”
Bakom SBB:s miljardsatsning finns aningen oväntat tidigare profilerade socialdemokratiska politiker. Deras engagemang i privatiseringen av statliga fastigheter är onekligen en kontrast till hur Socialdemokraterna som parti brukar resonera. S lägger oerhörd energi på att rasa mot vinster i välfärden, men strategiska försvarsfastigheter ska det gå bra att tjäna pengar på? Grundare och vd för SBB är den gamle S-politikern Ilija Batljan. Som rådgivare för SBB-satsningen finns tidigare vice statsminister Jan Nygren (S) samt Arbeiderpartipolitikern och tidigare norska försvarsministern Anne-Grete Ström-Erichsen.
Även en rad före detta militärer ingår i SBB:s rådgivande grupp. Tidigare flottiljchef och överste Fredrik Hedén kommer leda verksamheten, med hjälp av tidigare generalmajor Berndt Grundevik, förre flygvapenchefen generalmajor Mats Helgesson och tidigare brigadgeneral Ola Gynäs. Det är S-politiker och militärer i allians.
På de allra flesta områden levererar privata företag bättre resultat än staten. Men fastigheter viktiga för statens kärnfunktioner bör undantas från den regeln. Försvarsfastigheter är säkrast i statlig ägo. När försvaret expanderar bör det ske i egna hus.