Våldet mot polishundar blir allt brutalare vid ingripanden. Attacker mot Polisens tjänstehundar sker dessutom oftare än för 15–20 år sedan, enligt Glenn Andersson som är utbildningsansvarig vid polishundenheten Region Syd (Aftonbladet 8/12).
Bilden som Andersson målar upp i Aftonbladet är mörk: ”Idag finns inget rent spel överhuvudtaget. Kadern av människor som är riktigt farliga är betydligt fler idag och de drar sig inte för att skada även våra hundar.”
Det ökade hotet mot hundarna sätter ljuset på en ofta förbisedd samhällsinstitution – tjänstehundarna. I Sverige finns en tradition av hundar som arbetar vid sidan av människor i samhällets tjänst. Inom Polisen och Försvarsmakten spelar hundarna en viktig roll. Assistanshundar är en oersättlig hjälp för många. Vid viltolyckor är också tillgången till utbildade hundar ett måste för att det ska gå att söka efter det trafikskadade viltet.
Men för att det ska finnas hundar att tillgå krävs ett omfattande ideellt engagemang. Utan eftersöksjägarnas egna intresse för hundar och natur skulle troligen inte dagens system kring eftersök fungera. Och även andra samhällsfunktioner förlitar sig på enskildas engagemang för att säkra extra hundresurser. Svenska Brukshundklubben erbjuder utbildningar för patrullhundar med förare till Försvarsmakten, räddningshundar med förare på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt sjöräddningshundar på uppdrag av Sjöfartsverket. Att hundar och deras förare kan används som förstärkningsresurser för myndigheter vid kris ger dessutom en välbehövlig folkförankring till ett av den moderna statens kärnuppdrag, i en tid när banden annars har minskat till försvaret.
Samtidigt syns tendenser som hotar dagens system kring att säkra viktiga hundresurser. För det är inte bara Polisens hundar som attackeras allt oftare. Även de hundförande eftersöksjägarna får utså hot, men då främst från djurrättsaktivister. Visserligen riktas inte hoten främst mot eftersöksjägarnas hundar, däremot slår hoten mot en funktion som är direkt beroende av samspelet mellan människa och hund.
Ett exempel på det hårdnande klimatet är att på nyårsafton för snart två år sedan misshandlades en värmländsk eftersöksjägare i Kil. Orsaken tros vara att eftersöksjägaren för ett år sedan avlivade en trafikskadad varg (Svensk Jakt 1/1 2017).
De ökade hoten mot eftersöksjägarna har dock fått en del politiker att agera. Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) från Östergötland har i riksdagen lyft frågan om eftersöksjägarnas säkerhet och vikten av att brott mot eftersöksjägare klassas som brott mot tjänsteman. Och att på samma rättsliga väg stärka skyddet för polishundar är något som flera av Polisens hundförare efterlyser, enligt Aftonbladet. De föreslår att den som uppsåtligen utsätter en polishund för våld ska kunna dömas för våld mot tjänsteman.
Att öka säkerheten för hundarna och dess förare är angeläget för att bevara den institution som hundarna i samhällets tjänst är.