Med 181 röster för, 109 röster emot och 51 som avstod ritades det svenska politiska landskapet om på måndagen (21/6). Vänsterpartiets partiledare, Mehrnoosh Dadgostar, förvånade många genom att faktiskt realisera sitt hot om misstroendeförklaring mot statsministern. Tiden är nu förbi då socialdemokratiska regeringar riskfritt kunde köra över Vänsterpartiet.
Detta är inte en seger enbart för Dadgostar och hennes parti, utan för den svenska demokratin. Poängen med vårt proportionella valsystem är att alla väljares åsikter ska representeras, men det fungerar bara om partierna också står upp för sina vallöften. Det har Vänsterpartiet gjort.
Misstroendeförklaringen blev också dödsstöten för januariavtalet. Kort efter omröstningen meddelade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni att hon redan nu kommer realisera den nya linjen i regeringsfrågan. Liberalerna kommer arbeta för en borgerlig regering i både talmansrundor och vid ett eventuellt extra val.
Beskedet kan bli räddningen för det krisande partiet. Det ger Liberalerna möjlighet att matcha sin retorik med konkreta handlingar. Något som är helt nödvändigt att återbygga förtroende för partiet hos många borgerliga väljare. Samtidigt sätter detta Annie Lööf och Centerpartiet i en svår sits.
Annie Lööf har från början motiverat Centerns deltagande i januarisamarbetet med att även Vänstern skulle uteslutas från inflytande. Senast tre dagar innan omröstningen (GP 18/6) avslog hon en invit om regeringssamarbete från Vänsterpartiet. Tillsammans med Liberalernas sidbyte visar måndagens förtroendeomröstning att det inte är en realistisk hållning.
Lööf kommer behöva kompromissa med denna princip för att fortsatt kunna utesluta Sverigedemokraterna. Därtill lär hon vara tvungen att lägga sig i frågan om fri hyressättning. Helt klart kommer inte Vänsterpartiet att ge sig. Frågan är hur många kompromisser Centern har råd med.
Försök att byta hyresfrågan mot mer jordnära landsbygdsfrågor kan också stöta på patrull på grund av Miljöpartiet. Det ligger också farligt nära riksdagsspärren då det av många kärnväljare uppfattas ha vikt sig för betongsossarna. När nu Vänsterpartiet utgör rakryggad opposition från vänster är det tveksamt om Miljöpartiet kommer kunna förhandla bort exempelvis ett utökat skogsskydd.
Slutligen står det klart att Socialdemokraterna inte längre sitter i förarsätet. Löfven har skickligt hanterat liknande kriser tidigare, exempelvis genom hotet om extra val 2018 som ledde till decemberöverenskommelsen. Denna gång har dock han låtit andra driva händelseförloppet, och det enda besked han kunde ge på sin presskonferens efter omröstningen, var att han inte hade några besked.
Kanske kan Löfven sy ihop en lösning ännu en gång. Men han har bara en vecka på sig och med ett enda mandats skillnad mellan blocken är extra val mer sannolikt än någonsin.