Så orsakar bristen på kärnkraft de höga elpriserna

Att regeringen öppnar för att jämna ut elpriserna över landet är välkommet, men löser inte grundproblemet att produktionen är för liten.

Kärnkraftverket O3 utanför Oskarshamn levererar el norrut, men ledarskribenten tror att en sammanslagning med områdena söderut kan bli aktuell för att säkra elförsörjningen även i södra Sverige.

Kärnkraftverket O3 utanför Oskarshamn levererar el norrut, men ledarskribenten tror att en sammanslagning med områdena söderut kan bli aktuell för att säkra elförsörjningen även i södra Sverige.

Foto: Adam Ihse

Ledare2021-10-27 05:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Under de senaste månaderna har svenska elkunder upplevt häpnadsväckande skillnader i pris mellan olika landsändar. I september var snittpriset i Sydsverige mer än dubbelt så högt som i Norrland (Energimarknadsbyrån), och för enskilda dagar kan olikheterna vara ännu större.

Orsaken till prisskillnaderna är det svenska systemet med elprisområden. Sverige är inte en gemensam elmarknad, utan är indelat i fyra separata marknader som kallas elprisområden. Dessa är 1 norra Sverige, 2 norra Mellansverige, 3 södra Mellansverige, och 4 södra Sverige. Systemet infördes 2011 på initiativ av affärsverket Svenska kraftnät som är ansvarigt för elförsörjningen.

Syftet var att anpassa den svenska elmarknaden till EU:s regler om gemensam handel. Att just dela in riket i olika marknader var dock ingen nödvändighet. Sverige är ett av bara två EU-länder som har valt den lösningen, övriga har fortfarande intakta nationella marknader.

Att prisskillnaderna blivit så stora beror på hur produktionen ser ut i de olika områdena. I område 1 och 2 finns vattenkraft från älvarna som ger god tillgång till billig el. I område 3 finns kärnkraftverken Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. I det senare fallet går gränsen mellan område 3 och 4 precis söder om Oskarshamn eftersom kraftledningarna därifrån går norrut, mot huvudstaden.

Område 4 har alltså lämnats helt utan baskraft, vilket var känt redan då systemet infördes eftersom Barsebäck slutgiltigt togs ur drift 2005. Den officiella lösningen på detta som lades fram 2011 var att de högre priserna skulle fungera som signaler och sporra utbyggd produktion i de områden där det behövdes. Så har dock inte skett.

Avvecklingen av kärnkraften har lett till minskad produktion av baskraft i område 3 och hindrat byggande av ny i område 4. I stället har områden varit hänvisade till en allt större andel väderberoende kraftslag, främst vind- och solkraft. Vilket gör elproduktionen oförutsägbar. Sydsvenska handelskammaren har varnat för att produktionen totalt sett faktiskt har minskat i område 4 (DI Debatt 15/10).

Energiminister Anders Ygeman (S) aviserade nyligen att regeringen är öppen för att se över elprisområdena (SVT 25/10). Främst tycks en sammanslagning av område 3 och 4 vara aktuell, vilket skulle jämna ut priserna i södra delarna av landet. Det är en rimlig lösning tillfälligt, men bättre vore att göra som alla andra EU-länder och skapa en nationell marknad igen.

För att en sådan ska kunna leverera pålitlig och billig el måste dock produktionen öka i hela landet. I synnerhet som de stora industrisatsningarna i Norrland beräknas ta all elenergi från älvarna i anspråk (Tidningen Näringslivet 24/10). Även Ygeman erkänner behovet av ökad lokal produktion. Nu återstår bara att han därtill erkänner att det enda realistiska alternativet för baskraft i syd är utbyggd kärnkraft.