Nu kommer dock verkligheten i kapp och regeringens saktfärdighet kan komma att kosta reda pengar i form av böter.
Det är SR Ekot (9/2) som rapporterar att EU-kommissionen kommer att stämma Sverige eftersom EU:s vapendirektiv ännu inte har införts. Kommissionen vill att EU-domstolen fastställer att Sverige ska böta 5 000 euro per dag.
Riksdagen har upprepade gånger beslutat att EU:s vapendirektiv ska implementeras på miniminivå. Trots det har regeringen systematiskt försökt överimplementera direktivet. Regeringens proposition avslogs av riksdagen eftersom den var onödigt betungande för sportskyttar, samlare och jägare.
Bollen ligger i regeringens hörna. Om Sverige bötfälls av EU-kommissionen är det på grund av regeringens motvilja att följa riksdagens vilja.
Det finns dock ett enkelt sätt att tillmötesgå såväl riksdagen som EU-kommissionen. Det handlar just om ett införande av vapendirektivet på miniminivå genom att utnyttja de undantag som medges.
Det som behövs är att utnyttja undantaget för historiskt värdefulla vapen så att de inte omfattas av kravet på särskild märkning. För Sveriges samlare är detta ett viktigt undantag i syfte att vapnets värde inte ska skadas eller förstöras och regeringen har inte kunnat motivera varför det inte utnyttjats i lagförslaget.
Ett annat ämne som varit på tapeten ett antal gånger i olika skepnad är reglering av vapenmagasin. Regeringen har i omgångar försökt få igenom en reglering och licensplikt på vapenmagasin genom att ömsom skylla på att det krävs av EU i vapendirektivet ömsom påstå att Polisen inte kan beslagta magasin från gängkriminella om inte dessa blir licenspliktiga. Inget av skälen stämmer.
Det är tydligt att reglering av innehav av magasin inte krävs av EU. Däremot regleras användning av vissa kombinationer av vapen och magasin. Sverige behöver där utnyttja det undantag för målskyttar och personer som deltar i totalförsvaret (Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer) som medges av vapendirektivet.
Eftersom Sverige är ett av få länder i Europa med en uppdelning av vapenlicenser enligt ändamål, målskytte eller jakt, är det också viktigt att ta höjd för att jägare fortsatt får använda sina vapen på jaktlicens för målskytte (träning och tävling).
Till sist behöver Sverige ändra tidsramen för hur länge uppgifter i vapenregistret ska sparas (från dagens 20 år till direktivets 30 år).
Det är vad som krävs för att vapendirektivet ska implementeras i svensk lagstiftning på miniminivå. Inget av detta innebär en uppluckring av Sveriges redan hårda krav på vandel, säkerhet och förvaring.
Nu är det upp till regeringen att lägga fram en proposition i linje med detta för att undvika böter av EU-domstolen. Det är faktiskt inte svårare än så.