Nyligen läckte EU-kommissionens krav på en rejäl skattehöjning på svenskt snus ut. Som tur är kräver förändrade punktskatter enhälliga beslut, och det är därför möjligt för svenska politiker att stoppa förslaget. Problemet är att politiken på både inhemsk och EU-nivå beter sig som stresspatienter, och väntar in i det sista med att berätta om ovälkomna nyheter. Alltså när det är för sent att göra något. Sen skyller alla på det diffusa ”EU”.
Sveriges kommissionär Ylva Johansson (S) har förvisso försökt gjuta olja på vågorna genom att påtala att hon samtalat med kommissionären som ansvarar för skatterna. Ett uttalande som varken lugnar eller förpliktigar.
Ett annat exempel är blyhagelförbudet som ska träda i kraft i februari 2023. Sverige har redan förbud mot blyhagel över våtmarker och grunda vatten. På så vis minskar risken att fåglar får i sig bly. Givet det ökande antalet rovfåglar är det rimligt att anta att bly från jakt inte är ett stort problem för djur eller människor.
Ur ett miljöperspektiv är det alltså verkningslöst att genomföra de ändringar om jakt med blyhagel EU beslutat om. Däremot kommer ändringarna ställa till det för jägarna. EU-kommissionen vill nämligen göra det straffbart att inneha blyhagel i närhet av vatten, inte som nu förbjuda användande i våtmarker och grunda vatten. Oavsett om du jagar över vattnet eller bara går där förbi.
En del av remissvaren antydde att den vida definitionen av vatten urholkade rättssäkerheten, i länder som Sverige och Finland med mycket vatten vet ju ingen om de följer lagen eller inte, samt att det svårt att bevisa uppsåt om någon transporterade sig förbi vatten med ammunition i packningen.
I stället för att ta till sig synpunkterna och skriva tydliga, rättssäkra regler som går att följa och förstå, urholkade EU-kommissionen rättssäkerheten genom att införa omvänd bevisbörda. Det är alltså jägaren som ska bevisa att denne inte tänkt jaga med blyhagel i närheten av vatten och att vattnet inte är vatten i rent juridisk mening. Att avkrävas bevis på sin oskuld är ett gigantiskt avsteg från såväl svensk rätt som Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter.
Visst finns alternativ till blyhagel men de är allt annat än fullgoda och framför allt ökar stålhagel risken för skadeskjutning. Det kan kommissionen omöjligen ha missat, men den konspiratoriskt lagda anar ytterligare anledningar att strypa jakten i framtiden. Som en jägarfientlig flerstegsraket där de försämringar politiken skapat blir motiv för politik och ytterligare försämringar.
En handelsunion inom vilken medborgarna kan resa fritt är kanon, men EU borde ha stannat där. Det vi ser nu är en överstatlig klappjakt på nationella undantag och särarter. Snusare och jägare är först ut. Det som är det största hotet mot sammanhållningen i EU just nu är EU-kommissionen. För om kommissionen fortsätter se medborgarna som sina fiender kommer det bli så.