Antalet är viktigt för det sticker ut. När Ann Linde höll presskonferens hade redan runt 200 ryska diplomater fått veta att de var persona non grata i det EU-land de befann sig. Tyskland utvisade 40, Frankrike och Italien 30 ryska diplomater var. Ordet diplomater är inte helt rättvist i sammanhanget. Alla länder med egen underrättelsetjänst vet att många i de ryska beskickningarna är agenter.
Varför utvisar förresten Sverige bara tre? Är det för att vi har färre än andra länder? Svaret är nej. Säkerhetspolisen har uppskattat att var tredje rysk diplomat i Sverige egentligen jobbar för underrättelsetjänsten. Enligt UD finns runt 35 ryska diplomater i landet så vi bör räkna med att ett tiotal ryska agenter finns kvar. Varför inte utvisa alla som misstänks? Det verkar Danmark ha gjort som utvisat 15. Utrikesminister Ann Lindes motivering av att så få diplomater utvisas är Sverige värnar om de egna kontoren i Moskva och St. Petersburg.
Det är en märkligt undfallande inställning. Rimligare hade varit att förklara samtliga diplomater som Säpo misstänker är agenter persona non grata enligt Wienkonventionen artikel 9 och samtidigt meddela att de i enlighet med artikel 11 inte får ersättas då det stora ryska antalet diplomater antas inte behövas här. Svarar Ryssland kan Sverige gå ett steg till och begära att vi ska ha lika många diplomater i respektive land i enlighet med den sistnämnda artikeln. Just nu råder inte normala förhållanden och utbytet mellan Sverige och Ryssland är och bör vara på en miniminivå, om inte annat för att minimera ryska agenters möjligheter till påverkansaktioner här.
En som inte är nöjd med den svenska regeringens agerande är professor Wilhelm Agrell vid Lunds universitet. I en kommentar till TT säger Agrell att tre personer inte på något sätt återspeglar den ryska underrättelseverksamhetens omfattning i Sverige. Han menar att regeringen fortfarande håller på med symbolpolitik och att UD är kvar i ett ”utrikespolitiskt mönster som hör till perioden före Rysslands invasion av Ukraina”.
Visst kan man tänka att symbolik har en roll i utrikespolitiken. Men även då borde väl antalet ha varit större? Ryssland har just avslöjats med att ha begått folkmord inne i Ukraina. Ortsnamnet Butja har sällats till de platser där våldet triumferat.
Vi ska också minnas att den socialdemokratiska regeringens besked kommit först efter påtryckningar från oppositionen, och då främst Moderaterna. Nu kan Ann Linde säga att S-regeringen faktiskt har utvisat diplomater, utan att uppröra Putinregering onödigt mycket. Man kan börja undra hur regeringens politik hade sett ut om den inte hade haft Moderaterna som blåslampa efter sig.
S-doktrinen verkar i grunden handla om att göra så lite som möjligt och helst sist, eller möjligtvis näst sist. Det är en ganska underlig politik från en regering som säger sig vilja lita på andras frivilliga solidaritet den dagen vi hotas.